Fyra år efter Rysslands fullskaliga invasion fortsätter Ukraina att kämpa i ett krig som kommer att forma Europas säkerhet, och i Stockholm arbetar Ukrainas ambassadör Svitlana Zalishchuk med att stärka stödet för sitt land. I en intervju diskuterar hon Sveriges roll i kriget, varför Europas försvar måste utvecklas och hur Ukrainas erfarenheter från frontlinjen kan påskynda innovation inom den europeiska försvarsindustrin.

Våren har tagit ett fast grepp om Stockholm. Den snö som för några veckor sedan dominerade landskapet har nästintill försvunnit helt, och på marken har den gröna vegetationen uppenbarat sig i ett välkommet och förhoppningsvis långvarigt återseende. Vi är på väg ut mot Lidingö, där Ukrainas ambassad är belägen strax efter Lidingöbron, med utsikt över Lilla Värtan och huvudstaden bakom sig. 

Där tar Ukrainas ambassadör, Svitlana Zalishchuk, emot oss. Vid ingången till ambassaden står en stor grupp ukrainska medborgare som väntar på konsultation, och innanför dörrarna pågår fullt arbete. 

– Normalt, sammanfattar Svitlana Zalishchuk situationen. Det finns många civila som behöver ambassadens hjälp. 

Det har visserligen varit en intensiv förmiddag hittills, men det ingår i arbetet och plikten. 

– Vi arbetar i princip oavbrutet. Jag klagar inte. Jag vet att det här är min roll och där jag kan göra mest nytta. Samtidigt finns det människor som befinner sig i mycket svårare situationer, som soldaterna i skyttegravarna. 

– Själv sitter jag här i vackra Stockholm, och i ett mycket vänligt Sverige. Att arbeta här för mitt land är det minsta jag kan göra just nu, berättar Svitlana Zalishchuk. 

Det är mars och knappt en vecka tidigare markerades fyraårsdagen för Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. På plats i Kyjiv var Sveriges statsminister Ulf Kristersson tillsammans med ledare från de nordiska och baltiska länderna. I samband med besöket bekräftade länderna även sitt fortsatta stöd till Ukraina, med stödpaket och andra insatser. 

– Dialogen är fantastisk. Sverige är ett av de länder i världen som hjälper Ukraina mest just nu. Ni har lyckats omvandla solidaritet till ett verkligt partnerskap. Det handlar inte bara om akuta stödpaket. Sverige ser helheten och förstår att Rysslands aggression inte bara är ett krig mellan Ryssland och Ukraina, säger hon. 

Medan statsminister Kristersson befann sig i Kyjiv syntes stödet även hemma i Stockholm. Den ukrainska flaggan vajade över riksdagen och på kvällen samlades tusentals människor på Sergels torg. I Slottskyrkan hölls också en bön för Ukraina tillsammans med kungaparet. 

– Alla dessa händelser visar inte bara symboliskt hur mycket Sverige bryr sig om Ukraina, utan också hur viktigt Ukraina är för Sveriges syn på säkerheten i Europa, säger hon. 

Allt eftersom kriget i Ukraina har fortlöpt har inhemska organisationer inom försvarssektorn fått möjlighet att besöka Europa. NDS har bland annat träffat Repower, som arbetar med stöd för fältsjukvårdare, samt Defence Robotics UA, som utvecklar drönare och UGV:er. Erfarenheter som är viktiga för alla parter, menar Zalishchuk. 

– Det är mycket viktigt att sådana organisationer kan komma hit och presentera sitt arbete. Det är inte bara viktigt för Ukraina, utan för hela Europas försvarssektor. För att lyckas måste vi bygga samarbete och system där vi kan arbeta tillsammans, utbyta kunskap och utveckla lösningar gemensamt, säger hon. 

Svitlana Zalishchuk menar att det finns mer att göra inom området. Hon vill bland annat se mer strategiska samarbeten. Hon nämner vikten av utvecklade ekosystem och vill se fler försvarsforum där regeringar och företag regelbundet möts. 

– Jag har sett med egna ögon hur värdefullt det kan vara. När företag möts uppstår idéer och projekt som ingen av oss hade kunnat förutse. De sitter på expertisen och vet själva var möjligheterna finns. 

I höstas hölls ett försvarsforum mellan Sverige, Ukraina och Litauen där Svitlana Zalishchuk deltog. Hon berättar att de under forumet fick kontakt med ett litauiskt företag som ville hitta en partner i Ukraina. Genom kontakter kunde ett samarbete mäklas mellan företaget och den ukrainska militären. 

– Det är precis sådant vi vill uppnå. Det kan låta enkelt i praktiken att bara ordna möten, men det är just sådana möten som skapar nya samarbeten, säger hon. 

Innovation är ett återkommande ämne under samtalet. Under besök vid frontlinjen fick hon se med egna ögon hur snabbt innovationscykeln fungerar. 

– En drönare som produceras i dag kan vara föråldrad redan om trettio dagar. Inte för att den är dålig, utan för att fienden hela tiden utvecklar nya motåtgärder. Det innebär att industrin inte längre kan arbeta med långa utvecklingscykler, utan man måste vara en del av innovationsprocessen hela tiden. 

Just kunskaps- och erfarenhetsutbytet mellan Ukraina och europeiska länder har varit ett gemensamt tema för såväl Repower som Defence Robotics UA. Ukrainska fältsjukvårdare har en unik erfarenhet från frontlinjen som de kan dela med sig av till svenska kollegor. På samma sätt accelereras drönarutvecklingen snabbt vid frontlinjen, ett perspektiv Svitlana Zalishchuk skriver under på. 

– Det är också det Ukraina erbjuder sina partners. Vi är inte ett välgörenhetsfall. Ni ska inte bara donera system till oss. Vi bör utveckla dem tillsammans, upphandla tillsammans och producera tillsammans. 

Hon tar en paus och säger: 

– Det är så Europa kan stärka sitt försvar mot Ryssland. 

Det finns de som menar att Sverige och Europa har mycket att lära av Ukraina vad gäller kortare byråkratiska processer inom försvarssektorn. “Ni behöver vara mer ukrainska”, sades det under frågestunden på Armémuseum. 

Håller du med om detta perspektiv? 

– Ja. På frontlinjen har vi inte tid för lång byråkrati. Kriget pågår dygnet runt. Innovationstakten är som sagt avgörande, och man kan inte luta sig tillbaka bara för att man har tagit fram ny teknik. I morgon kan den redan vara obsolet.