industry

Nya drönaravtal i Ukraina

Ukraina har tecknat fyra nya ramavtal med Finland, Danmark och Lettland gällande gemensam produktion av obemannade system. Avtalen undertecknades på fyraårsdagen av den ryska invasionen och kompletteras av utfästelser om fortsatt militärt och finansiellt stöd från de nordiska och baltiska staterna.

Nya drönaravtal i Ukraina

Ukraina har tecknat fyra nya ramavtal med Finland, Danmark och Lettland gällande gemensam produktion av obemannade system. Avtalen slöts i samband med fyraårsdagen av den ryska invasionen och kompletteras av omfattande militärt och finansiellt stöd från de nordiska och baltiska länderna.

– De här samarbetsinitiativen hjälper till att lägga grunden för en genuint självförsörjande europeisk försvarsindustriell bas som kommer att stärka vår gemensamma säkerhet i framtiden, skriver Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på X.

Enligt Ukrainas f.d. minister för strategiska industrier, Oleksandr Kamysjin, omfattar överenskommelserna markgående drönare (UGV), attackdrönare med lång räckvidd och avlyssningsdrönare. Dessa system, som redan har testats i strid, ska nu tillverkas i Danmark, Finland och Lettland inom ramen för initiativet "Build With Ukraine".

Överenskommelserna signerades när representanter från Norden och Baltikum besökte Kiev på årsdagen av krigsutbrottet. Finlands president Alexander Stubb delade en uppdatering från besöket där han bekräftade ländernas långsiktiga närvaro och åtagande att stötta Ukraina så länge det krävs.

I samband med mötena presenterades även en redogörelse för det ekonomiska och materiella stödet från NB8-länderna. Enligt en sammanställning från Ukrainas president inkluderar detta över 1,5 miljarder USD i militärt stöd från Sverige, samt 1,2 miljarder USD från Norge specifikt riktat mot gemensam drönarproduktion. Vidare bidrar Norge, Sverige, Lettland och Estland till initiativet PURL, medan Litauen gör investeringar via SAFE-programmet. NDS har tidigare skrivit om NB8-ländernas fortsatta stöd, liksom om specifika stödpaket från Sverige, Finland och Norge.

Utöver det försvarstekniska samarbetet diskuterades även strategiska energifrågor. I en kommentar efter ett möte med Norges statsminister Jonas Gahr Støre bekräftas att länderna nu nått en nivå av strategiskt partnerskap, med ytterligare avtal om energisamarbete på agendan. Även Finland, Danmark och Island nämns som aktörer som bidrar med energiinriktade stödpaket.

FAQ

Hur påverkar de nya drönaravtalen Ukrainas försvarsindustri?
De nya drönaravtalen stärker Ukrainas försvarsindustri genom gemensam produktion av obemannade system. Avtalen med Finland, Danmark och Lettland bidrar till en självförsörjande europeisk försvarsindustriell bas. Detta samarbete förväntas förbättra den gemensamma säkerheten i Europa. Senast faktagranskad: 2026-02-26.
Vad innebär samarbetet mellan Ukraina och de nordiska länderna?
Samarbetet innebär gemensam produktion av obemannade system mellan Ukraina och nordiska länder. Avtalen kompletteras av militärt och finansiellt stöd från dessa länder. Detta partnerskap syftar till att stärka Ukrainas försvarsförmåga och den europeiska säkerheten. Senast faktagranskad: 2026-02-26.
Varför är de nya drönaravtalen viktiga för Europas säkerhet?
De nya drönaravtalen är viktiga för Europas säkerhet eftersom de bidrar till en självförsörjande försvarsindustri. Samarbetet mellan Ukraina och nordiska länder stärker den gemensamma säkerheten. Det ger också en stabil grund för framtida försvarsinitiativ i regionen. Senast faktagranskad: 2026-02-26.
När tecknades de nya drönaravtalen med Finland, Danmark och Lettland?
De nya drönaravtalen tecknades i samband med fyraårsdagen av den ryska invasionen. Avtalen signerades under ett besök av representanter från Norden och Baltikum i Kiev. Detta markerar en viktig milstolpe i det internationella samarbetet. Senast faktagranskad: 2026-02-26.
Vilka typer av drönare omfattas av de nya avtalen?
De nya avtalen omfattar markgående drönare, attackdrönare med lång räckvidd och avlyssningsdrönare. Dessa system har redan testats i strid och ska nu tillverkas i Danmark, Finland och Lettland. Initiativet kallas 'Build With Ukraine'. Senast faktagranskad: 2026-02-26.