industry
Nye droneavtaler i Ukraina
Ukraina har inngått fire nye rammeavtaler med Finland, Danmark og Latvia om felles produksjon av ubemannede systemer. Avtalene ble undertegnet på fireårsdagen for den russiske invasjonen og suppleres av løfter om fortsatt militær og økonomisk støtte fra de nordiske og baltiske statene.
Ukraina har inngått fire nye rammeavtaler med Finland, Danmark og Latvia om felles produksjon av ubemannede systemer. Avtalene ble inngått i forbindelse med fireårsdagen for den russiske invasjonen og suppleres av omfattende militær og finansiell støtte fra de nordiske og baltiske landene.
– Disse samarbeidsinitiativene bidrar til å legge grunnlaget for en genuint selvforsynt europeisk forsvarsindustriell base som vil styrke vår felles sikkerhet i fremtiden, skriver Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på X.
Ifølge Ukrainas tidligere minister for strategiske industrier, Oleksandr Kamysjin, omfatter avtalene bakkegående droner (UGV), angrepsdroner med lang rekkevidde og avlyttingsdroner. Disse systemene, som allerede er testet i kamp, skal nå produseres i Danmark, Finland og Latvia innenfor rammen av initiativet "Build With Ukraine".
Avtalene ble signert da representanter fra Norden og Baltikum besøkte Kiev på årsdagen for krigsutbruddet. Finlands president Alexander Stubb delte en oppdatering fra besøket der han bekreftet landenes langsiktige tilstedeværelse og forpliktelse til å støtte Ukraina så lenge det kreves.
I forbindelse med møtene ble det også presentert en redegjørelse for den økonomiske og materielle støtten fra NB8-landene. Ifølge en sammenstilling fra Ukrainas president inkluderer dette over 1,5 milliarder USD i militær støtte fra Sverige, samt 1,2 milliarder USD fra Norge spesifikt rettet mot felles droneproduksjon. Videre bidrar Norge, Sverige, Latvia og Estland til initiativet PURL, mens Litauen gjør investeringer via SAFE-programmet. NDS har tidligere skrevet om NB8-landenes fortsatte støtte, samt om spesifikke støttepakker fra Sverige, Finland og Norge.
Utover det forsvarstekniske samarbeidet ble også strategiske energispørsmål diskutert. I en kommentar etter et møte med Norges statsminister Jonas Gahr Støre bekreftes det at landene nå har nådd et nivå av strategisk partnerskap, med ytterligere avtaler om energisamarbeid på agendaen. Også Finland, Danmark og Island nevnes som aktører som bidrar med energirettede støttepakker.
FAQ
- Hur påverkar de nya drönaravtalen Ukrainas försvarsindustri?
- De nya drönaravtalen stärker Ukrainas försvarsindustri genom gemensam produktion av obemannade system. Avtalen med Finland, Danmark och Lettland bidrar till en självförsörjande europeisk försvarsindustriell bas. Detta samarbete förväntas förbättra den gemensamma säkerheten i Europa. Senast faktagranskad: 2026-02-26.
- Vad innebär samarbetet mellan Ukraina och de nordiska länderna?
- Samarbetet innebär gemensam produktion av obemannade system mellan Ukraina och nordiska länder. Avtalen kompletteras av militärt och finansiellt stöd från dessa länder. Detta partnerskap syftar till att stärka Ukrainas försvarsförmåga och den europeiska säkerheten. Senast faktagranskad: 2026-02-26.
- Varför är de nya drönaravtalen viktiga för Europas säkerhet?
- De nya drönaravtalen är viktiga för Europas säkerhet eftersom de bidrar till en självförsörjande försvarsindustri. Samarbetet mellan Ukraina och nordiska länder stärker den gemensamma säkerheten. Det ger också en stabil grund för framtida försvarsinitiativ i regionen. Senast faktagranskad: 2026-02-26.
- När tecknades de nya drönaravtalen med Finland, Danmark och Lettland?
- De nya drönaravtalen tecknades i samband med fyraårsdagen av den ryska invasionen. Avtalen signerades under ett besök av representanter från Norden och Baltikum i Kiev. Detta markerar en viktig milstolpe i det internationella samarbetet. Senast faktagranskad: 2026-02-26.
- Vilka typer av drönare omfattas av de nya avtalen?
- De nya avtalen omfattar markgående drönare, attackdrönare med lång räckvidd och avlyssningsdrönare. Dessa system har redan testats i strid och ska nu tillverkas i Danmark, Finland och Lettland. Initiativet kallas 'Build With Ukraine'. Senast faktagranskad: 2026-02-26.