Y Combinator backar svensk drönarstartup

Startupet Tenet Industries, grundat av tre studenter i Stockholm, har nyligen blivit antagna till acceleratorn Y Combinator. I en intervju med NDS berättar bolaget om hur de vill fylla Europas drönarbehov genom storskalig och kostnadseffektiv produktion.

Y Combinator är en startup-accelerator som investerar kapital i tidiga bolag i utbyte mot en mindre ägarandel. Programmet omfattar även rådgivning, mentorskap och tillgång till ett nätverk av investerare och entreprenörer. Bolag som antas deltar under en begränsad period och får möjlighet att presentera sina verksamheter för investerare i slutet av programmet.  

Det svenska drönarstartupet Tenet Industries drivs av tre studenter, från Kungliga Tekniska högskolan och Handelshögskolan, och blev nyligen ett av få nordiska försvarsföretag som Y Combinator backar upp. Finansieringen uppgår totalt till 500 000 dollar per bolag.

Investeringen sker i två steg. Vid det första tillfället investeras 125 000 dollar i utbyte mot en fastställd ägarandel på sju procent. Vid det andra tillfället tillkommer resterande kapital, där villkoren bestäms i en senare finansieringsrunda. Vid tiden för intervjun inväntar företaget på pengarna, med hänvisning till administration.

– Det är såklart väldigt roligt när vi fick beskedet, men nu gäller det att fortsätta köra på, säger Hugo Frisk, vd och medgrundare i Tenet Industries, i en intervju med NDS.  

Hugo Frisk, Fabian Andersson och Emil Falk grundade företaget för fem månader sedan, och i dag består teamet av fem personer.

Tenet Industries vill utveckla drönare som ska kunna massproduceras till låg kostnad och har bland annat tagit fram en egen hårdvaru- och mjukvaruplattform optimerad för automatiserad tillverkning. Målet är att möjliggöra snabb uppskalning av produktionen, sänka kostnaderna och öka tillgången.  

– Bakgrunden till företaget är att vi ser det här som ett av de viktigaste problemen i Europa just nu. Ukraina planerar att bygga sju miljoner drönare i år. Samtidigt kan man fråga sig hur många vi har i Sverige. Det rör sig om ungefär tusen, och de är inte avsedda för bekämpning, säger han och fortsätter:

– Om Sverige skulle angripas har vi helt enkelt inte drönare nog för att försvara oss. Lagret skulle ta slut på en timme. Ska man lösa det måste man kunna producera väldigt stora volymer. Vi tycker dels att det här är en kritisk fråga, dels att själva produktionsproblemet är spännande. Det är svårt, men det måste lösas, och det är det vi vill göra, säger Hugo.  

Enligt Hugo är utgångspunkten att design och produktion måste optimeras för volym och enkelhet, snarare än enbart funktionalitet.  

– Det handlar om att tänka sig att det här är något som ska produceras mycket av. Då designar man för det.  

Inspirationen kommer delvis från mjukvarubranschen, där verktyg kan vara mer flexibla och utvecklarstyrda än i klassisk industri.  

– Om man går till en programmerare är de väldigt effektiva, och det är för att de kan utveckla sina egna verktyg, säger han. 

I takt med att produktutvecklingscykler blir kortare menar han att även tillverkningslinor måste kunna förändras i samma tempo.  

– För att kunna bygga produkter som ändras, säg varannan vecka, så måste du ha en lina som ändras varannan vecka också.  

Utöver svensk kundkontakt för de också diskussioner med aktörer i Ukraina. 

– Ukraina har i det här avseendet en väldigt strömlinjeformad process. I princip fyller man i ett formulär, anger vilken produkt det gäller, pris och vilka förmågor den har. Om produkten lever upp till kraven, kan den godkännas och integreras i deras system, säger Hugo och fortsätter:  

– De har i praktiken fått hela det flödet att fungera och standardiserat processen.  

Tror du att ni som företag, och Europa i stort, har möjlighet att massproducera billiga drönare?  

– Ja, absolut. Det finns väldigt goda produktionsmöjligheter och framför allt många bra komponenter. Om man jämför med USA hade samma typ av drönare, byggd med amerikanska komponenter, kostat omkring 10 000 kronor. I Europa kan vi bygga en drönare för runt 3 000 kronor, och vi ser oss som det billigaste alternativet i Europa, säger han. 

Hur gör ni för att bli billigast? 

– Man designar grejerna från grunden. Rent praktiskt innebär det att vi har förenklat och integrerat så att konstruktionen går från ca 30 delar till 14. Vi satsar på hög volym och låg marginal, och är besatta av låga kostnader.  

Jobbar ni med 3D-printning? 

– Nej. Det är många som använder det inom drönarvärlden. Man ser fördelarna, men vi föredrar plastgjutning, formsprutning och fräsning, det är billigare. Sedan använder vi 3D-skrivning när vi tar fram prototyper, men i massproduktion vi kör formsprutning, säger Hugo.