Must ser försämrat svenskt säkerhetsläge

Militära underrättelse- och säkerhetstjänstens (Must) årsöversikt 2025 visar på ett försämrat säkerhetsläge för Sverige, där Rysslands militära kapacitet och användning av hybrida metoder bedöms som centrala hot. Myndigheten pekar också på ökande stormaktskonkurrens och potentiella risker kopplade till Kina och Iran.

I årsöversiktens förord ger Thomas Nilsson, generallöjtnant och chef för Must, sin uppfattning om lägesbilden.

– Vi lever i en dramatisk tid med stora osäkerheter. När detta skrivs i december 2025 ser vi tillbaka på ett år där säkerhetsläget fortsatt har försämrats. Hoten mot Sverige är mycket allvarliga och läget kan förvärras ytterligare, skriver han.

I Sveriges närområde beskrivs Rysslands agerande som avgörande för detta försämrade säkerhetsläge. 

Parallellt med kriget i Ukraina bygger Ryssland gradvis upp sin militära förmåga i Östersjöregionen. Enligt Must har landet redan i dag kapacitet att genomföra begränsade väpnade angrepp, sabotage och störningar mot civila och militära mål i Sveriges närområde. På några års sikt bedöms Ryssland kunna genomföra mer omfattande operationer, inklusive sjöblockader och territoriella angrepp. 

– Utöver den storskaliga ryska aggressionen mot Ukraina har vi sett hur Rysslands agerande med hybrida medel gentemot Nato och EU blivit allt mer riskbenäget och vårdslöst, skriver Thomas Nilsson. 

Hybridkrigföring, sabotage, cyberangrepp, och desinformation pekas ut som ett av Rysslands viktigaste verktyg gentemot västländer. Must bedömer att denna typ av krigföring syftar till att påverka samhällens funktion, tillit och sammanhållning, och inte är mindre allvarlig än konventionellt våld. 

Must lyfter även hur stormaktskonkurrensen hårdnar, samtidigt som vikten av internationella spelregler minskar. Politiska och ekonomiska påtryckningar används i allt högre grad som maktmedel, bland annat genom kontroll över strategiska resurser, teknik och handelsflöden. Arktis lyfts fram som ett område där rivaliteten blir allt tydligare. 

– Stormaktskonkurrensen präglade det säkerhetspolitiska landskapet redan innan Rysslands anfall mot Ukraina 2022, men rivaliteten har förstärkts ytterligare, med minskad global stabilitet och förutsägbarhet som följd, säger Thomas Nilsson. 

Kina pekas också i rapporten ut som ett växande hot mot Sveriges ekonomiska säkerhet. Genom investeringar, tekniksamarbeten och kontroll över värdekedjor riskerar beroenden att uppstå som kan utnyttjas i ett spänt säkerhetsläge. Även Iran beskrivs som en aktör som bedriver säkerhetshotande verksamhet, bland annat genom påverkansförsök och användning av ombud i Europa.  

Nilsson betonar att hoten måste mötas med en samlad nationell strategi och i samarbete med Sveriges allierade. 

– Det är av största vikt att vi möter hoten mot vårt land med en samlad svensk ansats och tillsammans med våra allierade.