Under Navy Tech & Seabed Defence intervjuas Totalförsvarets forskningsinstituts (FOI) generaldirektör Jens Mattsson, där han lyfter vikten av innovation, samarbeten och kunskap i försvarssektorn. Med ökad militär upprustning och växande intresse från startups blir samarbetet mellan sektor och myndighet avgörande för att omsätta innovation till praktiskt försvarskapital.
På konferensen Navy Tech & Seabed Defence samlades företrädare från den marina och försvarssektorn för att diskutera teknik och marinförsvar, men också för att blicka framåt mot nästa utmaning. Jens Mattsson, generaldirektör för FOI, var en av talarna och höll anförandet From the Baltic to the Battlespace: Sweden’s research-driven approach to naval defence innovation. Presentationen kretsade kring en central poäng: “kunskap är makt”.
I rollen som GD för FOI spelar han en viktig roll i hur den svenska försvarssektorns tekniska utveckling formas, både idag och i framtiden.
När NDS möter Mattsson är han mitt uppe i ett samtal med en branschkollega. En del av dagens uppgift är, förutom att tala, också att inhämta nya perspektiv från andra aktörer. På väg till intervjubordet stannar han nyfiket till vid ett utställningsbås och småpratar med representanterna, och får även med sig en stressboll.
Den militära upprustning som följt efter den 24 februari 2022 har bidragit till en generell ökning av start-ups och nyetablerade företag inom försvarssektorn. En av de största utmaningarna för dessa företag är att komma i kontakt med andra delar av sektorn, som domineras av etablerade aktörer och många traditionella kontaktytor.
– Det här är i grunden en lagsport. Det handlar mycket om hur vi samarbetar inom försvarssektorn, främst mellan Försvarsmakten, FMV och oss. Men för att lyckas måste alla ta sitt ansvar och bidra. Vi ser just nu ett mycket stort intresse, både från etablerade företag som tidigare inte har arbetat med försvars- och säkerhetsfrågor, och från nya aktörer, ofta startups, säger Jens Mattsson.
Han ser positivt på tillväxten av nya företag och lyfter fram innovation som ett särskilt viktigt område. Därför har FOI tillsatt en innovationsdirektör som ska utveckla kontakterna med nya aktörer på marknaden.
– En viktig uppgift för teamet är att hantera och utveckla kontakterna med företag, särskilt startups och mindre bolag. Samtidigt fortsätter våra traditionella samarbeten med etablerade aktörer. Kraven på ny teknologi har ökat kraftigt, liksom behovet av ökad produktionskapacitet och nya lösningar. Det gör att samarbetet nu sker i ett ännu högre tempo än tidigare, där innovationsdirektören och teamet spelar en central roll.
När det gäller samverkan med företag och industrier kring framtidens lösningar påpekar Mattsson att staten ofta är den enda potentiella marknaden, särskilt när det handlar om försvarsmateriel.
– Många företag kan därför uppleva systemet som svårtillgängligt, och interaktionen måste bygga på lagspel. Ju närmare slutanvändaren man kommer, desto viktigare är det att utvecklingen sker i takt med Försvarsmakten och FMV. I slutändan spelar det ingen roll hur bra en idé är om företaget inte kan sälja till Försvarsmakten eller FMV, det finns helt enkelt ingen alternativ marknad.
Enligt Mattsson är en av de största utmaningarna att hjälpa nya företag att förstå regelverk och mekanismer kring krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden, samt var gränserna går i samarbetet.
– Det finns ingen generell modell som passar alla; varje fall måste bedömas individuellt. Är en lösning tillräckligt mogen kan den gå direkt in i Försvarsmaktens behovsprocesser. Befinner den sig tidigare i utvecklingsfasen bidrar vi gärna med expertis när och där vi kan. På så sätt stöder vi företagen samtidigt som vi bidrar till vårt huvuduppdrag: att stärka Sveriges försvar. Men det finns ingen ”one size fits all”-lösning.
Mattsson tar också upp lärdomar från Ukraina, där små och relativt billiga system har visat sig få stor effekt. Videomaterial har visat hur amfibieförband, ofta med autonoma system, har kunnat slå ut ryska fartyg.
– Om vi satsar på stora och imponerande plattformar, hur ska vi egentligen skydda dem?
Han fortsätter:
– Autonoma system kommer inte att bli sämre – tvärtom blir de allt mer avancerade. Det ställer också krav på ny innovation som kan motverka dessa system.
På frågan om tekniken riskerar att springa före doktrin och strategi svarar han:
– Ja, det tror jag absolut. Vi ser just nu ett tydligt teknikskifte, inte minst inom autonomi och drönaranvändning. Samtidigt begränsas utvecklingen fortfarande av regelverk kring hur vi får öva och testa drönarsystem, trots att vi snart är inne på det femte året av det fullskaliga kriget i Ukraina.
Mattsson menar att det illustrerar ett välkänt mönster: när tekniken utvecklas snabbt riskerar taktik, processer och regelverk att hamna på efterkälken. Det är inte ovanligt att tekniken springer före, och att samhället i efterhand försöker reglera eller korrigera.
– Teknikutveckling, konceptutveckling och inköpsstrategi måste gå hand i hand, annars riskerar man att tappa tempo i avgörande skeden.
När det gäller byråkratiska hinder konstaterar han:
– Det kan låta enkelt att tro att högsta chefen kan fatta ett beslut och att det sedan bara ska genomföras. Så funkar det inte i praktiken – det finns alltid andra faktorer som påverkar hur beslut omsätts. Som myndighetschef kan man bara vara tillräckligt närvarande och aktivt identifiera onödiga byråkratiska steg. Byråkratin kan vara ett hinder, men den måste hanteras, inte undvikas.
Mattsson trycker med pekfingret mot bordsskivan:
– Det finns ingen magisk knapp man kan trycka på för att lösa det här. Om det gjorde det hade jag redan provat – och inget hade hänt.