Danmarks regering har beslutat att sända ett bataljonsbidrag på upp till 850 soldater till Lettland under andra halvåret 2026. Bidraget ingår i Natos styrkemodell NATO Force Model (NFM).
Det danska försvarsministeriet uppger att beslutet fattades efter rådgivning med det utrikespolitiska nämnden, den 17 juni 2026. Bakgrunden uppges vara säkerhetsläget i Europa, inklusive i Östersjöområdet.
Bataljonsbidraget ska under insatsen knytas till den multinationella, kanadensiskt ledda brigaden i Lettland, som utgör en del av Natos framskjutna närvaro på den östra flanken. Bidraget förväntas delta i ett antal multinationella övningar under insatsperioden.
– De danska soldaterna bidrar till Natos kollektiva försvar och avskräckning. De ska visa att Danmark och Nato är beredda och villiga att försvara alliansens territorium, om det blir nödvändigt. Vår säkerhet börjar inte vid den danska gränsen. Den börjar i Lettland, sida vid sida med våra allierade, säger försvarsminister Jeppe Bruus i pressmeddelandet.
Utrikesminister Lars Løkke Rasmussen uppger att Danmark på så sätt bidrar till Natos militära närvaro i Baltikum och beskriver det som ett uttryck för samarbetet mellan Danmark, Nato och de baltiska länderna.
Danmarks överbefälhavare, general Michael Hyldgaard, uppger att Danmark har en närvaro i de baltiska länderna året runt och att Danmark som ramnation för Natos division i Lettland spelar en nyckelroll i regionen.
Försvarsministeriet uppger att Danmark sedan 2024 varje år har anmält en stridsbataljon på mellan 700 och 1 200 soldater under en period på mellan 4 och 6 månader. Bataljonen kommer i utgångsläget att befinna sig i Lettland, men kan vid behov delta i övningsverksamhet i de övriga baltiska länderna.
Utöver bataljonsbidraget har det även beslutats att sända en marin minröjningsmodul till Natos stående flottsstyrkor. Modulen uppges kunna användas vid kriser eller spänningar, för övervakning och skydd av kritisk maritim infrastruktur samt för röjning av sjöminor från första och andra världskriget.