Oscar Ljungmark är överstelöjtnant och bataljonschef vid 13.Säkerhetsbataljon. I FSN Perspektiv berättar han att bataljonen leder en sammansatt stridsgrupp, ISR SG, som i huvudsak genomför nationella säkerhetsoperationer. Dessa har på senare tid inkluderat oskadliggörande av en drönare över HMS Queen Elizabeth under fartygets besök i Göteborg, den händelse generallöjtnant Carl-Johan Edström, chef Operationsledningen, nyligen gick ut med. 

Jag, Oscar Ljungmark, är bataljonschef på 13.Säkerhetsbataljon. Mitt mål med denna krönika är att ge en bredare publik förståelse för vad vi i Säkerhetsbataljon gör och vad syftet med vår verksamhet är. 

Säkerhetsbataljonen är ett försvarsmaktsgemensamt operativt säkerhetsförband med hög materiell och personell tillgänglighet, som kan verka i hela konfliktskalan – från fredstid till det att vi utsätts för väpnat angrepp och gråzonen däremellan. Det betyder att vi är ett förband med delar inom Armén, Flygvapnet och Marinen inriktat mot militär säkerhets- och underrättelsetjänst på nivån under den högsta strategiska och politiska nivån. Förbandet utgör en viktig komponent i Sveriges förvarningskedja och bistår med säkerhetsunderrättelser till den operativa nivån – i huvudsak Operationsledningen (OPL) som leder Försvarsmaktens operativa verksamhet. Därmed stödjer Säkerhetsbataljonen Försvarsmaktens beslutsfattare med nödvändiga underlag för att kunna skydda Försvarsmaktens intressen mot säkerhetshotande verksamhet. 

Bataljonen motverkar säkerhetshotande verksamhet genom att upptäcka och klarlägga hot som riktas mot Försvarsmaktens prioriterade skyddsvärden. Ett prioriterat skyddsvärde är en av de delar av försvarets verksamhet och organisation som är särskilt viktig att hålla skyddad från främmande makt. Målet med uppgifterna upptäcka och klarlägga är att reducera effekterna av säkerhetshot mot Försvarsmakten och att minska Försvarsmaktens egna sårbarheter. 

Säkerhetsbataljonen understödjer militära chefer, förebyggande och i stunden, med såväl säkerhetsunderrättelse- som säkerhetsskyddstjänst. På sikt, efter utveckling av regionala säkerhetsförband, kan säkerhetsbataljonen förstärka dessa med operativa förmågor. 

Förbandet har en spridd geografisk gruppering och delat produktionsansvar med huvuddelen vid Livgardet i Kungsängen. Därutöver är ett kompani baserat vid Amf 4 i Göteborg och en pluton vid F16 i Uppsala. De olika delarna av förbandet underställs chefen för säkerhetsbataljonen vid operationer och gemensamma övningar. Förbandets olika delar tillhör alltså sina ordinarie regementen i den ”fredliga” delen av verksamheten medan de lyder under mig som bataljonschef i skarp verksamhet som säkerhetsoperationer.

Personbaserad inhämtning, spaning, övervakning samt exploatering av exempelvis materielfynd och nyttjande av hunden som sensor i sök och eftersök är några av de förmågor förbandet använder sig av. Det är framförallt förmågan att leda säkerhetsoperationer och att sedan bearbeta informationen som inhämtas till underrättelser som är förbandets adelsmärke. Att leda säkerhetsoperationer innebär att samordna flera krigsförband med olika förmågor och sensorer för att nå högre effekt – vilket vi har genomfört extensivt sedan 2012 men mer formaliserat sedan 2022. 

Under 2022, efter utvecklingen i Ukraina, fick Säkerhetsbataljonen uppgiften att upprätta en ISR-ledning. ISR är en förkortning för Intelligence, Surveillance and Reconnaissance och är en beskrivning av ett sammansatt system med olika sensorer som överlappar varandra. Syftet med detta är att kunna inhämta information med olika förmågor, på olika sätt, för att på så sätt överlappa varandra och kunna bekräfta informationen. Denna information bearbetas sedan för att skapa underrättelser som går att agera på. Vår version av detta utkristalliserade sig i en stridsgrupp, ISR SG, som med understöd av olika försvarsmaktsresurser, beroende på uppgiftens karaktär och behov, genomför säkerhetsoperationer. Detta har varit synnerligen framgångsrikt där andra förband kontinuerligt har personal vid bataljonens ledningsplats för att säkerställa korta responstider och ett effektivt utnyttjande av tillgängliga sensorer. 

Under 2023 har ISR SG i hög grad varit insatta för genomförande av säkerhetsoperationer nationellt och internationellt i syfte att möta chefen OPL:s underrättelsebehov och skydda Försvarsmaktens prioriterade skyddsvärden. Ett exempel på detta är den verksamhet som inkluderade oskadliggörandet av drönaren över HMS Queen Elizabeth. Vår dynamiska och oförutsägbara omvärld präglar även genomförandet av säkerhetsoperationer vilket innebär korta ledtider från att behovet av operationen uppkommer till genomförande – ett exempel på detta är i samband med stödet till Ukraina. 

Ett kontinuerligt högt nyttjande av förbandet inom säkerhetsoperationer påverkar bataljonens möjlighet att fokusera på förmågehöjande aktiviteter som utbildnings- och övningsverksamhet. Genomförandet av säkerhetsoperationer är emellertid vitalt för att höja förbandets förmåga och utgör en katalysator för att vidmakthålla och utveckla egen förmåga. Det omfattande nyttjandet av Säkerhetsbataljonen bidrar till en tilltalande arbetsplats med stimulerande arbetsuppgifter...