Regeringen har det senaste året aviserat satsningar på över 50 miljarder svenska kronor för att förstärka och bygga ut det svenska luftvärnet. Enligt Försvarsmakten innefattar utbyggnaden ett nytt territorialluftvärn för att skydda samhälle och infrastruktur, samt materielköp för tiotals miljarder kronor till armén och marinen.
– Det är oerhört positivt att det satsas på luftvärn. Kriget i Ukraina har visat på nödvändigheten av att kunna försvara sig mot hot från luften, särskilt när fienden inte följer krigets lagar utan i hög utsträckning slår till mot civila mål, säger arméchef Jonny Lindfors.
Enligt Försvarsmakten är satsningen den största sedan andra världskriget, och summan motsvarar ungefär hela den svenska försvarsbudgeten för 2018. En central del av uppdraget är att successivt etablera ett territorialluftvärn. Detta ska bestå av korträckviddiga system utspridda på många geografiska platser, tänkta att komplettera övrigt luftvärn.
Parallellt pågår en återuppbyggnad av brigadluftvärnet. Till år 2028 ska två brigader vara färdigställda, och till 2030 tillkommer ytterligare två samt en stridsgrupp. Materiel för omkring 22 miljarder kronor beställdes förra året, vilket Försvarsmakten skriver inkluderar systemen IRIS-T SLM, IRIS-T SLS och Robotsystem 70 NG. Vissa av dessa kontrakt har tecknats genom det europeiska samarbetet European Sky Shield Initiative (ESSI).
Under 2025 uppnådde luftvärnsbataljonerna vid Luftvärnsregementet (Lv 6) full operationell förmåga med Luftvärnssystem 103 Patriot, och medel har tillförts för ytterligare ammunition. Nu under våren påbörjas även leveranserna av det soldatburna polska Luftvärnssystem 102 Piorun till jägarförbanden, vilka beställdes under hösten 2025.
Utbyggnaden omfattar flera försvarsgrenar. Marinens Visbykorvetter och de framtida fartygen i Luleåklassen kommer att utrustas med luftvärn. Inom ramen för luftförsvaret utvecklas även förmågan att bekämpa drönare, exempelvis genom arméns operation Gute som introducerade ett antidrönarkoncept under 2025, enligt pressmeddelandet.
– Sammantaget är det en mycket omfattande satsning som pågår för att stärka svensk förmåga att skydda sig mot fientliga lufthot såsom luftburna vapen, flygplan, helikoptrar och drönare, säger flygvapenchefen Jonas Wikman.
För att möta den snabba tillväxten ställs höga krav på utbildning av personal. Enligt Jan Ohlson, chef för Luftvärnsregementet, genomförs värnpliktsutbildning i luftvärn redan idag vid I 19 i Boden. Han uppger att framtida utbildning av luftvärnspersonal kommer att spridas till ännu fler platser för att täcka det växande behovet.