Regeringen har tillsatt en särskild utredning som ska analysera tre principiella vägval för Sveriges framtida stridsflyg. Analysen ska utgöra underlag för regeringens framtida beslut om ett principiellt vägval avseende en ersättare till JAS 39 Gripen.
Enligt regeringens pressmeddelande ska utredningen analysera de samhällsekonomiska samt försvars-, säkerhets- och utrikespolitiska konsekvenserna av tre alternativ: ett nationellt utvecklat stridsflygssystem, ett stridsflygssystem utvecklat i internationellt samarbete eller anskaffning av ett utländskt stridsflygssystem. Analysen ska skapa förutsättningar för en bred politisk förankring och utgöra underlag för regeringens framtida beslut.
Utredningen ska redovisas senast den 15 september 2027.
– Gripen kommer att vara en viktig del av svensk försvarsförmåga under lång tid. Men eftersom det kan ta upp till 25 år att kravställa, utveckla och införa ett nytt stridsflygssystem behöver vi nu ta fram ett gediget underlag för nästa generation. Utredningen ska belysa hur Sverige kan säkerställa en modern luftstridsförmåga efter Gripen, med hänsyn till den snabba teknikutvecklingen, vårt ansvar som allierad i Nato och behovet av en robust försörjningsförmåga i fred, kris och krig, säger försvarsminister Pål Jonson i ett pressmeddelande från regeringen.
I uppdraget ingår bland annat att analysera de samhällsekonomiska effekterna, konsekvenserna för Sveriges försvarsindustriella bas, förmågan att uppfylla Natos krav samt de långsiktiga utrikespolitiska konsekvenserna av respektive alternativ. Regeringen har utsett tidigare generaldirektören Ulf Hammarström, senast chef för Swedac, till särskild utredare. En referensgrupp med företrädare för samtliga riksdagspartier ska knytas till utredningen.