NDS har intervjuat Ann Lundberg, försteanalytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), om en ny rapport som för första gången kartlägger den svenska försvarsindustrin. Rapporten sammanfogar tidigare isolerad data och visar bland annat en kraftig ökning av materielförsäljningen, men också att en övervägande majoritet av företagen i branschen är små och inte exporterar alls.

– Ursprunget till idén kom egentligen från att vi skrev en annan rapport i juni som heter Svensk konkurrenskraft på försvarsmarknaden, säger Ann Lundberg.

Där fanns ett behov av bakgrundsinformation om vilka de svenska försvarsföretagen faktiskt är, men materialet visade sig vara svårt att samla in. Detta ledde till att kartläggningen fick bli ett eget projekt i ett andra steg, inte minst för att försvarsdepartementet också efterfrågade underlaget.

– Det har ju funnits de här olika källorna tidigare, som till exempel hos ISP, via UD, och FMV som har sina interna sammanställningar utifrån data i sitt affärssystem, fortsätter Ann Lundberg.

Även branschorganisationen SOFF redovisar sin statistik, men ingen har tidigare försökt lägga samman dessa källor för att skapa en sammantagen bild av försvarsföretagen. Enligt Lundberg har informationen tidigare enbart varit tillgänglig styckevis och delat.

När datan från bland annat ISP, FMV och SOFF väl sammanställdes identifierades knappt ettusen svenska försvarsföretag. Ett anmärkningsvärt resultat var hur lite dessa källor överlappade varandra.

– Jag blev väldigt förvånad när jag såg det för att jag tänkte ändå att det borde vara mer överlappning, förklarar Ann Lundberg.

Orsakerna till diskrepansen ligger i hur olika aktörer definierar marknaden. Branschorganisationerna samlar företag som vill vara aktiva på säkerhets- och försvarsmarknaden i en bredare aspekt. FMV registrerar i huvudsak huvudleverantörer, medan ISP fokuserar specifikt på krigsmateriel, vilket oftast involverar tillverkningsindustrin. Det intressanta med detta var att det visar på svårigheterna att få en samlad bild av försvarsföretagen.

Rapporten visar vidare att många huvudleverantörer är små företag. Detta kan ha praktiska konsekvenser för landets försörjningskedjor.

– Man kan ju anta att många av de där huvudleverantörerna är tjänsteföretag, medan de små tillverkningsföretagen och verkstäderna nog är underleverantörer i huvudsak, säger Ann Lundberg.

Tjänsteföretagen visade sig vara ekonomiskt starka över flera nyckeltal, medan större systemintegrerande företag uppvisade lägre soliditet.

– De större är mer känsliga för att man måste göra investeringar i infrastruktur nu när produktionskapaciteten måste gå upp, förklarar Ann Lundberg.

Att de stora företagen nu skuldsätter sig tyder på att de genomför viktiga investeringar och befinner sig i en tillväxtfas, enligt rapporten.

Sektorn befinner sig i stark expansion, drivet av det exceptionella säkerhetsläget. Försvarsmaterielförsäljningen har ökat med femtio procent sedan 2020 och närmare hundra nya företag har etablerat sig på marknaden. Trots att Sverige är känt som ett exportland visar statistiken att två tredjedelar av de försvarsmaterielproducerande företagen inte exporterar alls.

– Båda sakerna är sanna. Vi är ett stort exporterande land därför att våra stora företag exporterar i hög grad, konstaterar Ann Lundberg.

Majoriteten av företagen som arbetar med tillverkning befinner sig längre ner i försörjningskedjorna och levererar till de svenska storföretagen istället för att leverera utomlands själva.

– Jag tycker ju att den här bilden blir mer balanserad i förhållande till det som man får från SOFF och ISP, säger hon.

En stor andel export stämmer överens med verkligheten, men det finns samtidigt en mycket stor andel företag som arbetar uteslutande nationellt, menar Lundberg i sin rapport.

När det kommer till den europeiska försvarsindustrin och initiativ som Europeiska försvarsfonden (EDF), är det relativt få svenska små och medelstora företag som deltar som utförare.

– Vi har ju funderat lite på varför det är så. En hypotes är ju att det kanske är en strukturell fråga att det är de systemintegrerande företagen som i huvudsak går in i EDF, förklarar Ann Lundberg.

De stora aktörerna har musklerna som krävs och det är ofta de som bjuds in till projekten. Samma tendens, där andelen mindre företag är låg, syns även i andra försvarsindustritunga länder som Frankrike, Tyskland och Italien.

Att komma in som en ny startup på försvarsmarknaden kräver tid och uthållighet.

– Det är svårt att komma in på försvarsmarknaden. Det är en förtroendebransch i sig och sedan så har den massor av tröga strukturer eftersom det ofta är långa beroenden mellan företag och stat när man väl köpt någonting, säger hon.

Det enklaste sättet att etablera sig är inom nya områden där de etablerade försvarsföretagen ännu inte har en verksamhet.

Ofta dyker det upp nya företag inom dessa nischade teknikområden, men trenden är att de större aktörerna till slut köper upp dem.

– Antingen sker /inflödet av ny kompetens via samarbeten eller så kanske man köper upp ett företag. Kontakter mellan nya och etablerade aktörer kan ske genom att mindre företag pitchar in sig vid olika träffar och mässor, säger Ann Lundberg.

Kartläggningen ses som ett första viktigt steg, men det finns behov av vidare analys för att förstå försörjningskedjorna fullt ut. Regeringen presenterade en försvarsindustristrategi i juni 2025 som visar politisk vilja att satsa på försvarsföretagen, samtidigt som det ställs krav på forskning och utveckling.

– Man måste ha den här grundkunskapen för att få en känsla för var det är någonstans vi ska lägga krutet, säger hon.

För att följa upp strategin menar Lundberg att det krävs mer djupgående studier av underleverantörer, då det just nu framför allt är toppen av branschorganisationerna som syns i statistiken. Framåt vill hon titta mer på korstabelleringar för att förstå hur företagen är fördelade mellan stora och små aktörer i olika verksamhetsområden.

– Det finns också en del i att fördjupa sig inom till exempel när det gäller de här företagen som bara exporterar sin krigsmateriel. Vad är det för typ av företag? Går det till utländska huvudleverantörer eller exporterar de till svenska huvudleverantörers verksamheter utomlands? frågar sig Ann Lundberg.

Sammanställningen är en form av pilotundersökning som kan ligga till grund för framtida studier.

– Det faller ju på regeringen och försvarsdepartementet huruvida de vill gå vidare med en sådan här typ av uppföljning, men vill man förstå hur utvecklingen går och hur strukturen i sektorn förändras måste man följa upp det på något sätt, avslutar Ann Lundberg.