Hur mycket investerar Norge i det nya drönarprogrammet?

Norge investerar 1,5 miljarder norska kronor i det nya drönarprogrammet. Programmet omfattar utveckling och testning av både övervaknings- och attackdrönare samt svärmteknologi. Denna satsning är en del av Norges strategi för att modernisera sina markstyrkor. Senast faktagranskad: 2025-10-13.

Vad är syftet med Norges nya drönarprogram?

Syftet med Norges nya drönarprogram är att bygga framtidens markstyrkor och dra nytta av erfarenheter från Ukraina. Programmet inkluderar utveckling av övervaknings- och attackdrönare samt svärmteknologi. Det är en del av en bredare strategi för att integrera drönare i arméns dagliga verksamhet. Senast faktagranskad: 2025-10-13.

Varför är drönarsvärmar viktiga för den norska armén?

Drönarsvärmar är viktiga för den norska armén eftersom de ökar effektiviteten och minskar behovet av manuell styrning. Den första leveransen av en norskutvecklad drönarsvärm har visats upp av FFI. Svärmen består av samverkande drönare som kan utföra uppdrag tillsammans. Senast faktagranskad: 2025-10-13.

När presenterades det nya drönarprogrammet i Norge?

Det nya drönarprogrammet i Norge presenterades vid årets Army Summit i Oslo. Arméchefen Lars S. Lervik introducerade programmet som en del av Norges strategi för att modernisera sina markstyrkor. Presentationen markerade en viktig milstolpe i Norges försvarsutveckling. Senast faktagranskad: 2025-10-13.

Vilka är involverade i utvecklingen av den norska drönarsvärmen?

Utvecklingen av den norska drönarsvärmen involverar Forsvarets forskningsinstitutt (FFI) och företaget Six Robotics. FFI har utvecklat den underliggande mjukvaran, och svärmen är en tidig version av ett större projekt. Denna utveckling är ett resultat av långsiktig forskning inom autonoma system. Senast faktagranskad: 2025-10-13.

air

Norges hær satser på dronesværme

Den norske hær investerer 1,5 milliarder NOK i et nyt droneprogram for at udvikle og teste overvågnings- og angrebsdroner samt sværmteknologi, med målet om at integrere droner i hærens dagligdag og lære af erfaringerne fra Ukraine. Forsvarets forskningsinstitut har udviklet softwaren til den første dronesværm.

Den norske hær har lanceret et nyt omfattende droneprogram til en værdi af 1,5 milliarder norske kroner. Initiativet indebærer udvikling og testning af både overvågnings- og angrebsdroner samt ny sværmteknologi. Det Norske Forsvarets Forskningsinstitutt (FFI) har udviklet den underliggende software i det første system, som nu tages i brug.

I forbindelse med årets Army Summit i Oslo (Norges hovedstad) præsenterede hærchefen Lars S. Lervik det nye program. Formålet er at bygge fremtidens landstyrker og drage nytte af erfaringer fra Ukraine.

– De er verdensledende på området og anvender i dag droner i alle domæner – land, luft og hav, siger Lervik på Forsvarets websted.

Programmet samler al droneaktivitet i hæren under en ny funktion ledet af oberst Kai Solem, inklusive uddannelse af nye dronepiloter og støtte til Ukraine via en international kapacitetskoalition.

– Målet er, at droner skal blive en naturlig del af hverdagen for soldater og enheder i hele hæren, siger Lervik.

FFI har samtidig fremvist den første levering af en norskudviklet dronesværm, hvor softwaren er udviklet på Kjeller og licenseret til virksomheden Six Robotics. Sværmen består af samarbejdende droner, der kan udføre opgaver sammen, hvilket mindsker behovet for manuel styring og øger effektiviteten.

– Vi har fokuseret på, hvordan et operatørteam skal kunne udnytte flere droner samtidig. Målet er, at operatøren ikke skal behøve at styre hver enhed individuelt, siger Rikke Seehuus, forskningsleder ved FFI, i en pressemeddelelse.

Ifølge FFI er teknologien et resultat af langsigtet forskning inden for autonome systemer, hvor sværmteknologien bygger videre på tidligere projekter som den autonome undervandsfartøj Hugin.

– Norge ligger langt fremme på dette område. Kombinationen af langsigtet forskning og tæt samarbejde med forsvaret gør, at vi hurtigt kan udvikle praktiske løsninger, siger forskningsdirektør Øyvind Sjøvik ved FFI.

Dronesværmen, der nu er leveret, er en tidlig version, men videre udvikling pågår. FFI er for nylig blevet godkendt som Norges første test- og designorganisation for militære ubemandede luftfartøjer.

FAQ

Hur mycket investerar Norge i det nya drönarprogrammet?: Norge investerar 1,5 miljarder norska kronor i det nya drönarprogrammet. Programmet omfattar utveckling och testning av både övervaknings- och attackdrönare samt svärmteknologi. Denna satsning är en del av Norges strategi för att modernisera sina markstyrkor. Senast faktagranskad: 2025-10-13.
Vad är syftet med Norges nya drönarprogram?: Syftet med Norges nya drönarprogram är att bygga framtidens markstyrkor och dra nytta av erfarenheter från Ukraina. Programmet inkluderar utveckling av övervaknings- och attackdrönare samt svärmteknologi. Det är en del av en bredare strategi för att integrera drönare i arméns dagliga verksamhet. Senast faktagranskad: 2025-10-13.
Varför är drönarsvärmar viktiga för den norska armén?: Drönarsvärmar är viktiga för den norska armén eftersom de ökar effektiviteten och minskar behovet av manuell styrning. Den första leveransen av en norskutvecklad drönarsvärm har visats upp av FFI. Svärmen består av samverkande drönare som kan utföra uppdrag tillsammans. Senast faktagranskad: 2025-10-13.
När presenterades det nya drönarprogrammet i Norge?: Det nya drönarprogrammet i Norge presenterades vid årets Army Summit i Oslo. Arméchefen Lars S. Lervik introducerade programmet som en del av Norges strategi för att modernisera sina markstyrkor. Presentationen markerade en viktig milstolpe i Norges försvarsutveckling. Senast faktagranskad: 2025-10-13.
Vilka är involverade i utvecklingen av den norska drönarsvärmen?: Utvecklingen av den norska drönarsvärmen involverar Forsvarets forskningsinstitutt (FFI) och företaget Six Robotics. FFI har utvecklat den underliggande mjukvaran, och svärmen är en tidig version av ett större projekt. Denna utveckling är ett resultat av långsiktig forskning inom autonoma system. Senast faktagranskad: 2025-10-13.