En statlig utredning (SOU 2026:16) föreslår att Sverige lanserar sitt första samlade försvarsexportinitiativ under 2026. Initiativet löper till 2030 och inkluderar 300 miljoner kronor för ett nytt tematiskt område inom Team Sweden kallat Team Sweden Defence & Security. Förslaget lades fram av utredaren Pär Ahlberger i mars 2026 efter drygt ett års utredningsarbete.
Utredningen menar att det statliga exportstödet präglas av fragmentering, reaktivitet och resursbrist. Sedan Försvarsexportmyndigheten lades ned 2015 har samlad strategisk inriktning saknats. Rysslands invasion av Ukraina och Sveriges Nato-inträde i mars 2024 har skärpt behovet ytterligare: fler länder efterfrågar mellanstatliga affärer och köparländer kräver i allt högre grad att svenska staten träder in som garant.
– Exporten stärker inte bara företagens möjligheter att växa, utan också Sveriges kompetens, kapacitet och relevans som partner. I en farligare omvärld är det en säkerhetspolitisk tillgång att våra försvarsföretag är konkurrenskraftiga internationellt, säger Robert Limmergård, generalsekreterare för Säkerhets- och försvarsföretagen (SOFF), i ett uttalande från organisationen.
Den svenska exporten av krigsmateriel uppgick till 29 miljarder kronor under 2024 vilket utredningen konstaterar är det högsta värdet någonsin och en ökning med 23 procent jämfört med 2023. SOFF:s 350 medlemsföretag omsatte sammanlagt 99,7 miljarder kronor under samma år, en ökning med 56 procent.
– Att lyckas med ett effektivt främjandearbete inom försvarsområdet utgör en av de största utmaningarna för statens handelsfrämjande i modern tid, skriver utredaren Pär Ahlberger i betänkandet.
Utredningen föreslår en ny förordning om exportverksamhet på försvarsområdet som samlar reglerna för Försvarets materielverk (FMV), Försvarsmakten och Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) i ett enda dokument, med ikraftträdande den 1 oktober 2026. Exportkampanjer ska beslutas av Försvarsdepartementet. FMV föreslås få utökat samordningsansvar och proaktivt analysarbete. Ansökningsavgiften om 15 000 kronor för exportstöd föreslås avskaffas.
– På försvarsmarknaden bygger affärer på tillit över tid. Tillit till företagen hänger nära samman med tillit till det exporterande landets politik, institutioner och förmåga att vara en långsiktig och trovärdig partner. Därför behövs ett statligt exportfrämjande som är samordnat, förutsebart och proaktivt, säger Robert Limmergård.
Team Sweden Defence & Security föreslås ledas gemensamt av Utrikesdepartementet och Försvarsdepartementet och omfatta försvarsmyndigheter, EKN, SEK, Business Sweden och regionala försvarskluster. De 300 miljoner kronorna ska täcka bland annat 15 svenska montrar på försvarsmässor, 25 bilaterala försvarsmarknadsdagar och ett tiotal industridelegationer under perioden 2026–2030.
Utredningen framhåller att exportstödet i sin nuvarande form i huvudsak gynnat de stora försvarsföretagen. SOFF delar den bedömningen och menar att initiativet även måste fungera för små och medelstora företag.
– Det är avgörande att hela ekosystemet fungerar. Det handlar inte bara om de stora plattformarna, utan också om de många mindre företag som bidrar med teknik, komponenter, tjänster och innovation. Ska Sverige lyckas internationellt måste även de ha rimliga förutsättningar att nå ut, säger Limmergård.
Initialt föreslås åtta utlandsmyndigheter hos viktiga allierade och partnerländer förstärkas med försvarsmarknadshubs, bestående av försvarsindustriattachéer och försvarsfrämjandekontor. Samordnarfunktionen för försvarsmaterielexport vid Utrikesdepartementet föreslås utvidgas till ett kansli, och en exportsamordnande funktion inrättas vid Försvarsdepartementet kopplad till försvarsmaterieldirektören (NAD).
SEK och EKN föreslås få ett explicit mandat att stödja mellanstatliga försvarsaffärer. Förordningarna om exportkreditfinansiering och exportkreditgaranti föreslås ändras så att statlig försvarsexport uttryckligen inkluderas.
SOFF betonar att exportkontroll och exportfrämjande är skilda frågor. Exportkontrollen ska fortsatt vara strikt och rättssäker. Det statliga främjandet bör utvecklas inom de ramar som svensk lagstiftning och säkerhetspolitik sätter.
Betänkandet är överlämnat till statsrådet Pål Jonsson och går nu ut på remiss. Utredningen föreslår att budgetmässiga förstärkningar påbörjas via vårändringsbudgeten 2026.