Vi måste tala om plikten!

Det var rubriken på mitt tal på Folk och Försvars rikskonferens i Sälen. Mitt anförande var redan på söndagen och sedan dess har det inte varit en lugn stund utan en mängd frågor har kommit från andra myndigheter, från allmänheten och från media. I mitt tal berättar jag om vårt uppdrag på Plikt- och prövningsverket, eller Pliktverket som vi oftast kallas till vardags. Vi har ökat antalet som ska mönstrat i enlighet med innevarande försvarsbeslut, men kan inte längre ta hänsyn till skrivningar som fanns i regeringsbeslutet som togs den 2 mars 2017 när värnplikten återaktiverades. Där stod det att vi så långt det är möjligt ska ta hänsyn till ungdomarnas vilja och motivation utifrån svaren i mönstringsunderlaget. Det är ca 34 procent som svarar kvalificerande på frågorna och skulle vi ta hänsyn till vilja och motivation skulle endast 20 procent vara möjliga att kalla. Detta är naturligtvis oroande för hela samhället och det påverkar inte bara vår myndighet, men jag berättade att vi har beställt statistik från Socialstyrelsen för att kunna jämföra mönstringsresultaten med deras statistik över hälsan i samhället, för att se vilka åtgärder vi behöver vidta. Rikskonferensen i Sälen är unik. Jag törs till och med påstå att det är unikt i världen. Tongivande är att konferensen i år hade en fantastisk moderator i Karin Hübinette, som på ett professionellt sätt ser till att alla föredragshållare håller tiden och därefter ställer relevanta och insiktsfulla frågor. På ett hotell finns representanter från myndigheter, frivilliga försvarsorganisationer och andra aktörer. Även media är representerade med journalister från nationell- och lokalmedia, som följer allt som sägs. Jag träffar många av mina motsvarigheter på myndigheterna under Försvarsdepartementet och vi har en möjlighet att diskutera aktuella frågor lite mer informellt och i ett sammanhang av intressanta föredrag. När generallöjtnant Michael Claesson i sitt anförande sa att i detta rum känner vi varandra vid förnamn så tittade vi alla på varandra och konstaterade att han i stort hade helt rätt. Sverige är inte större än så och det är en styrka nu när vi bygger upp totalförsvaret tillsammans. Att president Volodymyr Zelenskyj inledde rikskonferensen betonar det allvarliga säkerhetsläget som är i vårt närområde. Applåderna efter hans tal tog nästan aldrig slut. Det är med stor ödmjukhet vi får lyssna på en president som befinner sig mitt i brinnande krig. Han uttrycker sin tacksamhet för det stöd han har fått från Sverige och andra länder. Det är oerhört viktigt att omvärldens stöd till Ukraina fortsätter. Det var också någonting som de flesta talarna hänvisade till: stödet till Ukraina är viktigt! Det är många statsråd från regering och politiker från riksdag som också står på scenen, vilket också visar på hur viktig denna konferens är. Rikskonferensen är helt enkelt en start av försvarsåret. Hela försvarsledningen ger också sin syn på omvärldsläget och alla är värda att lyssna på flera gånger så att vi alla förstår allvaret i det som sägs. Just nu är vi inne i det näst sista året av försvarsbeslutsperioden och vi kommer att få ett nytt försvarsbeslut ett år innan det nuvarande försvarsbeslutet tar slut. Försvarsberedningens ordförande Hans Wallmark stod på scenen och tillsammans med representanter från de övriga sju partier som ingår i försvarsberedningen, redogjorde de för deras arbete hittills och politiska fokusområden och skillnader mellan partierna. Försvarsberedningens nästa rapport kommer att vara ett väsentligt underlag för nästa försvarsbeslut som ska komma redan i höst och vi är många som ser fram emot den rapporten. Det är många bra och mycket intressanta föredrag och diskussioner som de tre dagarnas konferens innehåller och därför får vi inte glömma varför Folk och Försvar finns. Det var de politiska ungdomsförbunden, arbetsmarknadens parter, folkrörelser och frivilliga försvarsorganisationer som 1940 grundande Folk och Försvar. Att under rikskonferensen få höra de politiska ungdomsförbunden på scenen idag prata om vad de anser att vi behöver göra för att de ska ha en ljusare framtid, det ger samtidigt ett hopp om framtiden och visar att vi måste lyssna mer på ungdomarnas röster för hur de vill ha det. Då kan jag också påminna om att Folk och Försvar bildades med målet att “bygga en bro mellan samhället och försvaret”. Tack Maud Holma von Heine med personal på Folk och Försvar för att ni arrangerade en konferens som just gjorde det – vi byggde broar! Christina Malm Generaldirektör på Plikt- och prövningsverket