Försvarsmakten har lämnat in sitt budgetunderlag för 2027 till regeringen. Ramarna innebär att investeringarna ökar från 165 till 182 miljarder kronor fram till 2030, vilket ska säkerställa att försvarsutgifterna inom kort når 3,1 procent av BNP.
– Vi investerar nu på en nivå som motsvarar 3,1 procent av BNP därför att säkerhetsläget kräver det, säger överbefälhavare Michael Claesson i ett pressmeddelande.
Fokus för budgetunderlaget ligger på krigsförbandens operativa effekt. Myndigheten uppger att detta konkret handlar om mer luftvärn, ökad mängd ammunition, fler obemannade system samt utvecklade förutsättningar för robust ledning. Åren 2026 och 2027 beskrivs som en avgörande period för att öka förbandens förmåga.
Förslaget bygger på de ekonomiska planeringsramar som regeringen angett för 2026, samt riksdagens försvarsbeslut för perioden 2025 till 2030. Utöver materiella investeringar prioriterar Försvarsmakten en förstärkning av uthålligheten, underrättelseinhämtningen och förmågan till värdlandsstöd. Den stärkta nationella förmågan uppges direkt bidra till alliansens kollektiva försvar.
– Upprustningen fortsätter med full kraft. Investeringarna ökar från 165 till 182 miljarder fram till 2030 därför att vi måste öka vår uthållighet och vår slagkraft i ett allvarligt omvärldsläge, säger Michael Claesson.
Han betonar att det inte finns utrymme för tempotapp och att genomförande nu är högsta prioritet. Uppgiften att försvara Sverige och att leverera på Natos förmågemål beskrivs som oskiljaktiga.