Basalt bygger säkra, internetfrånkopplade IT-system för samhällets känsligaste verksamheter. När Nicklas Haglund, vd och medgrundare, startade bolaget 2009 gick affärsidén mot strömmen. I dag säger han att marknaden har hunnit ikapp.

I slutet av 1990-talet, direkt efter studierna och en kort sväng på ett större konsultbolag, hamnade Nicklas Haglund på Försvarets materielverk (FMV). Där fick han och en grupp värnpliktiga i uppgift att via ett nytt telesystem att skicka e-post ute i terrängen, över förbindelser så smala att han i dag liknar dem vid ett sugrör.

– Vi satte fast datorer med spännband i pansarbandvagnar och åkte ut i skogen och prövade att skicka e-post, säger han. Då hittade jag hem.

Sedan dess har han inte gjort något annat. Tidigt tog han steget till eget: han insåg att FMV inte var någon prioriterad kund för konsultbolag på den tiden, och frågade FMV direkt om de skulle fortsätta anlita honom som konsult om han startade eget. Det ville de. Som 23-åring startade han ett aktiebolag och köpte en bärbar dator.

Det var en tid med stora staber i fält, där tekniken ännu inte riktigt hängde med. Kosovo blev den första utlandsmissionen, och Haglund var med och byggde ledningssystemet som användes där.

I mitten av 2000-talet växte något större fram. I Enköping byggdes ett utvecklingscentrum där FMV, Försvarsmakten och industrin skulle mötas, och Haglund var med och satte upp verksamheten. Han blev teknisk projektledare för IT-systemet till Nordic Battlegroup 08 (NBG08), EU:s nordiska stridsgrupp. Tidigare system hade byggts för det svenska försvaret, på svenska. Nu skulle allt fungera på engelska, med EU Secret och Nato-kompatibilitet. Systemkonceptet som togs fram blev grunden till det lednings- och informationssystem som i dag heter Sweccis. Projektet växte kraftigt och levererade IT-system till armén, marinen och utlandsstyrkan, från Afghanistan till Djibouti.

När verksamheten skulle upphandlas gick det inte längre att driva den med konsulter från en rad olika bolag. Det krävdes en leverantör. 2009 startade Haglund Basalt tillsammans med några kompanjoner, av två skäl. Det ena var att kunna organisera sig inför en stor kommande upphandling. Det andra var att marknaden för att bygga säkra IT-system för säkerhetsskydd var splittrad, med enskilda experter utspridda på olika konsultbolag.

– Vi ville göra det enklare för Försvarsmakten och andra myndigheter att bygga den här typen av system, förutsägbart och med hög kvalitet, säger Nicklas Haglund.

Tre år senare kom upphandlingen. Basalt lämnade eget anbud och vann kontraktet i konkurrens med flera större leverantörer.

Vad bolaget bygger är, med Haglunds ord, moderna, molnbaserade IT-system, fast frånkopplade från internet. Servrar, nätverk, klienter och i vissa fall krypto, samlade i vad han kallar en ö i IT-världen, som i sin tur kan bestå av många mindre öar bundna till varandra i ett kryptonät. Noderna kan kommunicera med varandra, men inte ut, och ingenting utifrån kan nå in. Systemen hanterar säkerhetsskydd upp till nivån Hemlig, vilket ställer rigorösa krav, inte minst på assurans: full spårbarhet för hur systemet byggts, i vilka lokaler, av vilken personal och med vilken programvara.

– Det ska finnas spårbarhet från ax till limpa, säger han.

När Basalt startade var intresset smalt. I praktiken var det bara Försvarsmakten och FMV som efterfrågade den här typen av system. Kring 2013, när allt skulle ut i molnet, framstod bolagets inriktning på egna, frånkopplade system som förlegad. Visionen låg ändå fast: att vara en kugge i bygget av ett robust Sverige.

– Marknaden har kommit ikapp vår affärsidé, säger Nicklas Haglund.

Han pekar på en rad vändpunkter. I slutet av 2017 slog Försvarsberedningen fast att ett väpnat angrepp mot Sverige inte kunde uteslutas, och året därpå kom en ny säkerhetsskyddslag. Bolagets egen undersökning, Svenskt säkerhetsindex, mötte först svalt intresse. Pandemin 2020 blottlade en svag försörjningsberedskap, och när Ryssland inledde den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022 hamnade civilt försvar på allas läppar. Men enligt Haglund är det först i år som utvecklingen tagit ordentlig fart.

– Både det militära och det civila försvaret har långt kvar, säger han. Det är ett tioårsprojekt.

Den patriotiska ton som Basalt haft sedan start nådde inte fram 2015, konstaterar han, men möter en helt annan respons i dag, både i rekryteringen och hos dem som söker sig till bolaget. I dag kommer merparten av omsättningen från Försvarsmakten och myndigheter under Försvarsdepartementet, medan civila myndigheter och företag står för en växande del. Försvarsmakten förblir förstaprioritet.

I dag är Basalt 180 personer.

– Jag fylls ofta av tacksamhet över att få vara chef över så pass duktiga människor, säger Nicklas Haglund.

Blickar han fem år framåt är affärsidén i grunden densamma, även om AI och annan teknik ställer nya krav. Det som kan förändras är perspektivet. Basalt tittar nu mot de nordiska grannländerna, och längre fram mot norra Europa, från Tyskland och Nederländerna till Polen och Baltikum.

– Nästa steg tar vi utanför Sveriges gränser, säger Nicklas Haglund. Våra grannar har snarare större behov än vi, och där finns absolut en grogrund.