policy_strategy
Regeringen går vidare med ny underrättelsemyndighet: "UND"
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/lagradsremiss/2026/04/sveriges-utrikes-underrattelsetjanst
Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss för att möjliggöra inrättandet av Sveriges utrikes underrättelsetjänst, med planerad start den 1 januari 2027. Som tidigare rapporterats av NDS väntas myndigheten samtidigt överta delar av Försvarsmaktens utrikes underrättelseverksamhet, inklusive funktioner från Must.
Enligt ett pressmeddelande från regeringen ska den nya myndigheten få en central roll i att stärka Sveriges underrättelseförmåga.
– Det är viktigt att vi nu utvecklar nya förmågor inom underrättelsesystemet i takt med att hotbilden förändras, och den nya myndigheten kommer att vara central i detta arbete. Sverige befinner sig i ett allvarligt säkerhetspolitiskt läge, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard i pressmeddelandet.
Enligt lagrådsremissen föreslås en ny lag om behandling av personuppgifter som ska reglera myndighetens verksamhet. Den innebär bland annat särskilda bestämmelser för hur personuppgifter får behandlas inom utrikes underrättelseverksamhet, inklusive möjligheter att hantera uppgifter om lagöverträdelser samt att dela information internationellt när det bedöms nödvändigt.
I remissen föreslås även ett stort antal följdändringar i befintlig lagstiftning. Bland annat anpassas signalspaningslagen så att den nya myndigheten kan inrikta signalspaning, och lagen om försvarsunderrättelseverksamhet ändras till att omfatta begreppet utrikes underrättelseverksamhet. Regeringen anger att detta i huvudsak är en språklig och systematisk ändring, utan att verksamhetens inriktning i sak förändras.
Även lagen om kontroll av narkotika föreslås ändras, bland annat för att ge den nya myndigheten motsvarande möjligheter som Försvarsmakten att hantera narkotika inom ramen för verksamheten.
Vidare föreslås ändringar i offentlighets- och sekretesslagen för att skydda uppgifter i den nya verksamheten, samtidigt som sekretessbrytande bestämmelser införs för att möjliggöra informationsutbyte. Säkerhetspolisen, Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt ska kunna få direktåtkomst till vissa uppgifter, och motsvarande möjligheter kan även ges till utländska underrättelse- och säkerhetstjänster inom ramen för internationellt samarbete.
Lagen om kvalificerade skyddsidentiteter justeras för att även omfatta den nya myndighetens personal, vilket möjliggör användning av skyddade identiteter i underrättelseinhämtning. Samtidigt ska myndighetens anläggningar kunna klassas som skyddsobjekt enligt skyddslagen.
Även organisatoriska förändringar ingår i förslaget. Försvarsunderrättelsedomstolen föreslås byta namn till Underrättelsedomstolen, och tillsynsmyndigheten Siun föreslås få ett nytt namn kopplat till utrikes underrättelseverksamhet. Dessutom ändras lagen om offentlig anställning så att personal vid den nya myndigheten omfattas av särskilda bestämmelser, bland annat möjligheten att omedelbart skiljas från sina arbetsuppgifter av hänsyn till rikets säkerhet.
Nästa steg är att inhämta Lagrådets yttrande, varefter en proposition planeras i juni. Målsättningen är att myndigheten ska kunna påbörja sin verksamhet den 1 januari 2027, skriver regeringen i pressmeddelandet.
FAQ
- När planeras Sveriges utrikes underrättelsetjänst att påbörja sin verksamhet?
- Målsättningen är att myndigheten ska kunna påbörja sin verksamhet den 1 januari 2027. Nästa steg är att inhämta Lagrådets yttrande, varefter en proposition planeras i juni 2026. Myndigheten väntas samtidigt överta delar av Försvarsmaktens utrikes underrättelseverksamhet, inklusive funktioner från Must. Senast faktagranskad: 2026-05-07.
- Vad föreslår lagrådsremissen om behandling av personuppgifter inom den nya myndigheten?
- Lagrådsremissen föreslår en ny lag om behandling av personuppgifter som ska reglera myndighetens verksamhet. Lagen innehåller särskilda bestämmelser för hur personuppgifter får behandlas inom utrikes underrättelseverksamhet, inklusive möjligheter att hantera uppgifter om lagöverträdelser. Den möjliggör även internationell informationsdelning när det bedöms nödvändigt. Senast faktagranskad: 2026-05-07.
- Vilka myndigheter ska få direktåtkomst till uppgifter hos den nya underrättelsetjänsten?
- Säkerhetspolisen, Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt ska kunna få direktåtkomst till vissa uppgifter hos den nya myndigheten. Motsvarande möjligheter kan även ges till utländska underrättelse- och säkerhetstjänster inom ramen för internationellt samarbete. Sekretessbrytande bestämmelser föreslås för att möjliggöra detta informationsutbyte. Senast faktagranskad: 2026-05-07.
- Varför går regeringen vidare med inrättandet av en ny utrikes underrättelsetjänst?
- Utrikesminister Maria Malmer Stenergard motiverar reformen med att hotbilden förändras och att Sverige befinner sig i ett allvarligt säkerhetspolitiskt läge. Regeringen betonar att den nya myndigheten ska ha en central roll i att stärka Sveriges underrättelseförmåga. Syftet är att utveckla nya förmågor inom underrättelsesystemet i takt med omvärldsförändringarna. Senast faktagranskad: 2026-05-07.
- Hur förändras Försvarsunderrättelsedomstolen i och med den nya underrättelsestrukturen?
- Försvarsunderrättelsedomstolen föreslås byta namn till Underrättelsedomstolen som en del av de organisatoriska förändringarna. Även tillsynsmyndigheten Siun föreslås få ett nytt namn kopplat till utrikes underrättelseverksamhet. Regeringen anger att namnbytet i huvudsak är en språklig och systematisk ändring utan att verksamhetens inriktning i sak förändras. Senast faktagranskad: 2026-05-07.