Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss för att möjliggöra inrättandet av Sveriges utrikes underrättelsetjänst, med planerad start den 1 januari 2027. Som tidigare rapporterats av NDS väntas myndigheten samtidigt överta delar av Försvarsmaktens utrikes underrättelseverksamhet, inklusive funktioner från Must.

Enligt ett pressmeddelande från regeringen ska den nya myndigheten få en central roll i att stärka Sveriges underrättelseförmåga.

– Det är viktigt att vi nu utvecklar nya förmågor inom underrättelsesystemet i takt med att hotbilden förändras, och den nya myndigheten kommer att vara central i detta arbete. Sverige befinner sig i ett allvarligt säkerhetspolitiskt läge, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard i pressmeddelandet.

Enligt lagrådsremissen föreslås en ny lag om behandling av personuppgifter som ska reglera myndighetens verksamhet. Den innebär bland annat särskilda bestämmelser för hur personuppgifter får behandlas inom utrikes underrättelseverksamhet, inklusive möjligheter att hantera uppgifter om lagöverträdelser samt att dela information internationellt när det bedöms nödvändigt.

I remissen föreslås även ett stort antal följdändringar i befintlig lagstiftning. Bland annat anpassas signalspaningslagen så att den nya myndigheten kan inrikta signalspaning, och lagen om försvarsunderrättelseverksamhet ändras till att omfatta begreppet utrikes underrättelseverksamhet. Regeringen anger att detta i huvudsak är en språklig och systematisk ändring, utan att verksamhetens inriktning i sak förändras.

Även lagen om kontroll av narkotika föreslås ändras, bland annat för att ge den nya myndigheten motsvarande möjligheter som Försvarsmakten att hantera narkotika inom ramen för verksamheten.

Vidare föreslås ändringar i offentlighets- och sekretesslagen för att skydda uppgifter i den nya verksamheten, samtidigt som sekretessbrytande bestämmelser införs för att möjliggöra informationsutbyte. Säkerhetspolisen, Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt ska kunna få direktåtkomst till vissa uppgifter, och motsvarande möjligheter kan även ges till utländska underrättelse- och säkerhetstjänster inom ramen för internationellt samarbete.

Lagen om kvalificerade skyddsidentiteter justeras för att även omfatta den nya myndighetens personal, vilket möjliggör användning av skyddade identiteter i underrättelseinhämtning. Samtidigt ska myndighetens anläggningar kunna klassas som skyddsobjekt enligt skyddslagen.

Även organisatoriska förändringar ingår i förslaget. Försvarsunderrättelsedomstolen föreslås byta namn till Underrättelsedomstolen, och tillsynsmyndigheten Siun föreslås få ett nytt namn kopplat till utrikes underrättelseverksamhet. Dessutom ändras lagen om offentlig anställning så att personal vid den nya myndigheten omfattas av särskilda bestämmelser, bland annat möjligheten att omedelbart skiljas från sina arbetsuppgifter av hänsyn till rikets säkerhet.

Nästa steg är att inhämta Lagrådets yttrande, varefter en proposition planeras i juni. Målsättningen är att myndigheten ska kunna påbörja sin verksamhet den 1 januari 2027, skriver regeringen i pressmeddelandet.