Regeringen har tagit fram Sveriges första nationella underrättelsestrategi. Strategin gäller perioden 2026-2030 och pekar bland annat ut teknikutveckling, internationellt samarbete och en närmare koppling mellan underrättelsesamhället, totalförsvaret och näringslivet som prioriterade områden.

I ett ⁠pressmeddelande från Regeringskansliet skriver regeringen att det försämrade säkerhetsläget, Sveriges Nato-medlemskap och den snabba teknikutvecklingen ställer högre krav på landets samlade underrättelseförmåga.

– Med strategin gör vi det tydligt varför den svenska underrättelseverksamheten är viktig. Jag vill rikta ett tack till alla de medarbetare i det svenska underrättelsesamhället som varje dag arbetar för Sveriges säkerhet och svenska intressen, ofta i det fördolda. Underrättelseverksamheten bidrar till att stärka Sveriges nationella oberoende och ett självständigt svenskt beslutsfattande, säger statsminister Ulf Kristersson i pressmeddelandet.

I strategin beskriver regeringen Ryssland som ett långsiktigt och strategiskt hot mot svensk och europeisk säkerhet. Även Kinas betydelse för svenska intressen och Irans säkerhetshotande verksamhet tas upp. Regeringen pekar samtidigt på hur statliga aktörer kan använda bland annat kriminella nätverk som ombud för säkerhetshotande verksamhet.

En av prioriteringarna fram till 2030 är att stärka användningen av ny teknik. Underrättelsesamhället ska bland annat utveckla sin förmåga inom AI, få mer gemensamma och interoperabla digitala lösningar och snabbare kunna införa ny teknik. Regeringen vill även stärka samarbetet med svenska företag, startupmiljön och riskkapitalbranschen samt förbättra möjligheterna till gemensamma upphandlingar.

Strategin innebär också att underrättelser ska få en större roll i det bredare totalförsvaret. Enligt regeringen behöver fler underrättelseanvändare inom totalförsvaret få kompetens, behörighet och tekniska förutsättningar för att efterfråga och ta del av underrättelser. Underrättelseinformation och bedömningar ska också i högre grad kunna anpassas efter mottagarnas behov, bland annat genom att information förs till lägre sekretessnivåer. Samtidigt ska totalförsvarets aktörer bidra med information, exempelvis incidentrapportering, som kan användas av underrättelsemyndigheterna.

Internationellt ska Sverige fördjupa underrättelsesamarbetet med framför allt relevanta länder i Norden, EU och Nato och bidra till utvecklingen av EU:s och Natos underrättelseverksamhet. Strategin introducerar även begreppet ”underrättelsediplomati”, där underrättelseinformation och underrättelserelationer kan användas för att främja svenska intressen. Samtidigt anges att Sverige ska eftersträva egen rådighet och undvika alltför omfattande eller ensidiga beroenden.

Strategin är en del av den pågående reformeringen av svensk underrättelseverksamhet. Den 1 januari 2027 inleder Sveriges utrikes underrättelsetjänst, UND, sin verksamhet. Parallellt pågår en ombildning av den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten inom Försvarsmakten. Regeringen har även tillsatt en utredning om Säkerhetspolisens uppdrag som nationell säkerhetstjänst.