Regeringen investerar över fem miljarder kronor i att förstärka Försvarsmaktens förmåga inom drönarskydd och stridsflyg. Den största delen av satsningen, drygt 3,5 miljarder, går till att bygga upp en ny antidrönarförmåga (C-UAS) med slutleveranser som tidigareläggs med åtta år, från 2036 till 2028.
– Regeringen har tagit beslut om att stärka & snabba på uppbyggnaden av Försvarsmaktens drönarskydd. Vi ska investera över 5 miljarder i fler antidrönarsystem & i en ökad tillgänglighet av Gripensystemet. Leveranstider förkortas med 8 år från slutleveranser 2036 till 2028, skriver försvarsminister Pål Jonson på X.
Enligt regeringen ska den nya antidrönarsatsningen ge förbanden vapen och sensorer för att bekämpa fientliga drönare. Satsningen omfattar även jaktdrönare för skydd av flygbaser, samt störsändare och varnare i både soldatburna och fordonsburna versioner.
– Det handlar bland annat om vapen för att skjuta ner drönare, jaktdrönare till våra flygbaser & störningssensorer för både soldater och fordon. Det kommer avsevärt stärka vår försvarsförmåga, skriver Jonson vidare.
Utöver det riktas 1,5 miljarder kronor till att öka tillgängligheten och uthålligheten i stridsflygsystemet JAS 39 Gripen. Pengarna ska gå till ytterligare reservdelar, uppdragsutrustning och basmateriel, vilket enligt regeringen möjliggör spridning på fler flygbaser och förmåga att verka från tillfälliga vägbaser.
– Vi kommer köpa in fler reservdelar, uppdragsutrustning och materiel för att kunna operera vid flyg- och vägbaser. Det stärker Gripens tillgänglighet och uthållighet i fred, kris och krig, skriver försvarsministern.
Finansieringen sker genom de 25 miljarder kronor som avsatts i vårändringsbudgeten för så kallade läglighetsköp. Det här är första gången medlen används.
– Den senaste tidens kränkningar och drönarobservationer är en påminnelse om att hot från luften är en allt större del av modern krigföring. Vi måste försvara oss mot detta. Därför gör vi denna särskilda satsning via läglighetsmedlen på 25 miljarder, avslutar Jonson.