Enligt Försvarsmaktens årsredovisning för 2025 fortsätter den svenska krigsorganisationen att växa genom utökad personal och materiel. Under året har integrationen i Nato fördjupats med truppbidrag i Lettland och marin närvaro i Östersjön, samtidigt som antalet krigsplacerade ökade med 24 procent.
– 2025 har varit ett år med höga krav på Försvarsmakten. Som allierad i Nato är försvaret av Sverige oskiljaktigt från försvaret av alliansen, säger Michael Claesson, överbefälhavare.
Enligt ett pressmeddelande från Försvarsmakten har myndigheten tagit emot flera viktiga materielleveranser under det gångna året. Leveranserna omfattar bland annat granatkastarpansarbandvagnar, ett nytt buret luftvärnssystem och ubåten HMS Halland, som nu har genomgått sin halvtidsmodifiering.
Samtidigt har den första stridsflygdivisionen påbörjat ombeväpningen till Jas 39 Gripen E. Myndigheten konstaterar att en betydande del av materielanskaffningen utgörs av ersättning för den utrustning som donerats till Ukraina.
På den internationella arenan har svensk personal deltagit i Natos stående styrkor och skickat 350 instruktörer för att utbilda ukrainska soldater. Dessutom genomfördes arméns första fältövning på utländsk mark när trupper förflyttades till Finland för övningsverksamhet.
Under 2025 ryckte 8 136 värnpliktiga in och antalet anställda uppgick till 30 442 individer vid årets slut. Totalt 863 personer påbörjade en officersutbildning, vilket är det högsta antalet under ett enskilt år på 2000-talet.