Följ med ombord på Charles de Gaulle

Under förra veckan befann sig Frankrikes hangarfartyg Charles de Gaulle i Malmö. Ombord fanns stridsflyg, 1 800 besättningsmedlemmar och en central roll i den franskledda övningen Orion 26. Under besöket intervjuar NDS hangarfartygsstridsgruppens befälhavare, amiral Thibault Haudos de Possesse, som diskuterar Orion 26 och luftherravälde.

Malmö den 25 februari 2026. Utanför centralstationens dörrar duggar regndropparna tätt från himlen, och det gäller att snabbt hitta in i en taxibil. Bilresan ska gå till en hamn, knappt 15 minuter från centralstationen. Men vart exakt? 

– Till ett stort fartyg i Oljehamnen, du kommer nog se det, lyder instruktionerna från baksätet. 

Taxichauffören nickar, men till hans förvåning ska resan inte gå till kryssningsfartygen som vanligtvis trafikerar Öresund, utan till något helt annat. I horisonten utanför bilens fönster reser sig kommandobryggan högt över de andra byggnaderna, i tydlig kontrast mot den annars tomma och grådisiga bakgrunden. 

Det franska hangarfartyget Charles de Gaulle, 261,5 meter långt, ligger förtöjt i Oljehamnen utanför Malmö. Det atomdrivna fartyget är på besök i Sverige och under dagen har medier bjudits in till en rundtur ombord. 

I samband med besöket hålls också en presskonferens med Frankrikes ambassadör Thierry Carlier och hangarfartygsstridsgruppens befälhavare, amiral Thibault Haudos de Possesse, samt viceamiral Ewa Skoog Haslum, chef för operationsledningen i Högkvarteret. 

Ombord finns denna gång 22 stridsflygplan av typen Dassault Rafale M, tre helikoptrar och två radarspaningsplan av typen Northrop Grumman E‑2C Hawkeye. Tillsammans med en besättning på omkring 1 800 personer har fartyget möjlighet att vara till sjöss i flera månader. 

– Vi är vanligtvis ute mellan fyra och fem månader i sträck, men vi har kapacitet att klara längre än så, berättar ställföreträdande fartygschefen Yann-Eric under rundturen. 

Givet storleken på fartygets besättning tar varje måltid omkring två timmar att servera, och enligt Yann-Eric är det oftast fransk kost som erbjuds ombord. 

– Det serveras 1 800 baguetter varje dag, en för varje besättningsmedlem, säger han. 

Nedanför däck står flygplanen och helikoptrarna uppradade i en av fartygets två lika stora hangarer. Flygplanen lotsas fram med hjälp av en fjärrstyrd bogserare, och via en hiss kan de transporteras upp till däck.  

Yann-Eric nickar mot Rafale-flygplanen som står uppradade inne i hangaren. 

– Allt underhåll av flygplanen kan ske ombord, det är viktigt för att bibehålla autonomi under uppdrag, berättar han.  

Rundturen avslutas uppe i den kommandobrygga som tornar upp över Malmös kustlinje, med utsikt över staden, Öresund och bron som binder samman Sverige med kontinenten. Därifrån ser vi en bilkortege närma sig fartyget, ett tecken på att presskonferensen snart ska börja. 

Under presskonferensen understryker viceamiral Ewa Skoog Haslum vikten av det strategiska samarbetet mellan Sverige, Frankrike och Europa, och lyfter fram hangarfartyget som en nyckelresurs för Europas avskräckningsförmåga och kollektiva försvar i norra Europa. 

– Denna hangarfartygsstridsgrupp är en av Europas viktigaste strategiska tillgångar. Den ger oss trovärdig avskräckning och avancerad operationsförmåga både till sjöss och i luften. Besöket i norra Europa stöttar Natos uppdrag att säkra allierat territorium och stärka det kollektiva försvaret, säger Skoog Haslum och fortsätter: 

– Som tidigare nämnt är Öresund ett livligt och vältrafikerat område och en av ingångarna till Östersjön, vilket är ett viktigt marint område för alla kuststater i regionen, Ryssland inkluderat. 

Charles de Gaulle har nyligen deltagit i den franskledda övningen Orion 26, som simulerar storskaliga operationer på land, i luften och till sjöss. För NDS berättar hangarfartygsstridsgruppens befälhavare amiral Thibault Haudos de Possesse mer om fartygets roll i övningen. 

– Vi utgår från Atlanten och ska skapa luftherravälde för att möjliggöra en amfibielandsättning. Efter landsättningen fortsätter trupperna att avancera inåt land, så det är en storskalig operation som innefattar många delar. 

Hangarfartygsstridsgruppens uppdrag var alltså att säkra luftherravälde för att möjliggöra landsättningen. Ewa Skoog Haslum beskrev tidigare Charles de Gaulle som en viktig strategisk resurs för Europa, något som amiral Haudos de Possesse instämmer i. 

– Det är viktigt för Europa att kunna upprätthålla marin kontroll. Det innebär att kunna använda både luften och havet till vår egen fördel, och att förneka fienden detsamma. Just nu ser vi nationer som bygger stora flottor och vill utmana våra intressen, säger han och fortsätter: 

– I framtiden kan sjöstrider se annorlunda ut, men det första stadiet i dessa kommer ofta att vara luftherravälde. Hangarfartygens roll är att skapa det. 

Att kontrollera Östersjön kan bli en viktig del av Natos framtida förmåga, och där kan Sverige komma att spela en strategiskt viktig roll. Amiral Haudos de Possesse vill dock inte spekulera i hur Sverige ska agera. 

– Jag kan inte tala för hur Sverige ska agera. Men historiskt sett har Sverige tagit bra militära beslut, så jag har förtroende för dem. De kan dessutom mycket mer än jag om dessa frågor, säger amiral Thibault Haudos de Possesse.