Norska armén har presenterat utvecklingskonceptet Morgendagens Hær, som anger inriktningen för arméns utveckling fram till 2040. Sju områden prioriteras, däribland eldkraft, elektronisk krigföring, artificiell intelligens och obemannade system.
– Vi kan inte vänta tills alla svar är kända innan vi börjar utveckla armén. Vi måste lära oss snabbare, pröva nya lösningar och omsätta erfarenheter i operativ förmåga, säger arméchefen generalmajor Lars S. Lervik i den norska försvarsmaktens (Försvaret) meddelande.
Konceptet har tagits fram mot bakgrund av ett försämrat säkerhetsläge och erfarenheter från modern landkrigföring. Enligt Försvaret visar kriget i Ukraina bland annat betydelsen av drönare, elektronisk krigföring, långräckviddiga precisionsvapen och tätare sammankoppling av sensorer och vapensystem.
De sju prioriterade områdena är eldkraft, en datadriven armé, adaptivt skydd och vilseledning, manöver i det elektromagnetiska spektrumet, AI-assisterade sensor–effektornätverk, samverkan mellan bemannade och obemannade system samt uthållighet i en långvarig konflikt.
Norska armén vill även förändra samarbetet med försvarsindustrin. Företag ska involveras tidigare i anskaffningsprocesserna och bidra till att utveckla lösningar utifrån operativa behov. Konceptet förespråkar dessutom särskilda processer för snabb innovation, tidiga prototyper och systematiska fälttester. Detta ska bland annat göra det lättare för små och medelstora företag att leverera till Försvaret.
För färdigutvecklade produkter ska gemensamma och standardiserade lösningar prioriteras. Armén förordar materiellikhet med nordiska och andra nära allierade samt gemensamma anskaffningar när detta är lämpligt.
Morgendagens Hær ersätter ett tidigare koncept från 2021. Dokumentet är inte en detaljerad plan för kommande anskaffningar, utan ska vägleda prioriteringar, experimentverksamhet och långsiktig förmågeutveckling.