Den norska regeringen vill stärka landets försvar genom att tillföra ytterligare 115 miljarder norska kronor till den långsiktiga försvarsplanen fram till 2036. Av beloppet ska 31 miljarder tillföras före 2030, och planeringsperioden föreslås förlängas till 2040.

Beslutet motiveras av ett mer osäkert säkerhetsläge, ökade kostnader för militär utrustning och erfarenheter från kriget i Ukraina, detta meddelar den norska regeringen i ett pressmeddelande.

– Sedan vi presenterade den långsiktiga försvarsplanen har världen blivit mer instabil och säkerhetslandskapet mer komplext. Vi vidtar nu åtgärder för att säkerställa en mer effektiv utveckling av vår försvarsförmåga i en mer osäker värld, kommenterar statsminister Jonas Gahr Støre i pressmeddelandet.

Enligt regeringen står Norge inför det allvarligaste säkerhetsläget sedan andra världskriget, och de lyfter bland annat kriget i Europa och Mellanöstern som faktorer. Samtidigt påpekar den norska regeringen att landet måste vara förberett på att Ryssland stärker sin militära närvaro i framtiden.

– Resultatet av kriget i Ukraina kommer att påverka den europeiska säkerheten under lång tid. När kriget är slut måste vi vara beredda på att Ryssland kan stärka sin militära närvaro i vårt närområde, säger Støre.

Norges regering påpekar att Norges försvarsbudget har ökat sedan 2021, och budgeten för 2026 uppgår till 180 miljarder norska kronor. Med den föreslagna ökningen beräknas försvarsutgifterna motsvara cirka 3,5 procent av BNP år 2035, i linje med Natos mål.

– Det kostar mycket att investera i försvar, men kostnaderna för krig är ännu högre. Vi investerar i försvar och beredskap för att öka avskräckning och förhindra krig, men vi är beredda att försvara Norge och Nato, säger försvarsminister Tore O. Sandvik.

Regeringen planerar också att fördjupa det militära samarbetet med nära allierade, bland annat genom strategiska försvarsavtal med Storbritannien och Tyskland, samt pågående förhandlingar med Frankrike. Målet är att stärka det nordiska försvarssamarbetet.

Prioriterade områden enligt regeringen:

  • Påskynda utvecklingen av Finnmarksbrigaden, inklusive utrustning och personal, med två år
  • Öka investeringarna i stridsavgörande ammunition och försörjningstrygghet
  • Påskynda infasningen av nya ubåtar och anskaffningen av de två första fregatterna
  • Uppgradera kritisk försvarsinfrastruktur för att kunna ta emot och stödja allierade styrkor
  • Stärka produktionskapaciteten för norsk och europeisk försvarsindustri
  • Förbättra kapaciteten för elektronisk krigföring, kortdistansluftförsvar, drönarförsvar och autonoma system