Investeringarna i nordisk försvars- och dual-use-teknik ökar snabbt. Sedan 2019 har över 1,7 miljarder dollar investerats i regionens startupbolag, men i större rundor tappar nordiska företag mark till europeiska, amerikanska och asiatiska aktörer. Det visar en ny rapport från Danske Bank. 

– Upp till 15 miljoner dollar är ungefär hälften av investerarna nordiska. Men över den nivån sjunker andelen kraftigt, säger Stefan Granlund, en av rapportförfattarna och Head of Growth på Danske Bank Sverige, till Nordic Defence Sector. 

Rapporten Nordic Defence Tech Report 2025, framtagen av Danske Bank Growth tillsammans med Dealroom, kartlägger över 150 bolag i Norden inom kategorin defence och dual-use tech. Det handlar om allt från rymdteknik och kvantkommunikation till autonoma system och cybersäkerhet. 

Få fonder med försvarsprofil 

Enligt Granlund är den ojämna investeringsbilden inte ett resultat av brist på kapital, utan snarare en effekt av investeringspolicyer och strukturella begränsningar. 

– Det finns få renodlade försvarsfonder i Norden. Då faller det på pensionsfonder och andra institutionella investerare att kliva in – och i Sverige har de ofta mer restriktiva mandat jämfört med exempelvis Finland eller Danmark. 

I rapporten framgår att Finland leder Norden i försvars- och dual-use-investeringar per capita, delvis på grund av scaleups som ICEYE och Kelluu. 

Nästa våg: autonoma system 

Investeringsvolymen i Norden har enligt rapporten mer än fördubblats sedan förra året, med fortsatt starkt fokus på rymd- och kvantteknik. Samtidigt börjar ett nytt område träda fram som nästa teknologiska språng: autonoma system. 

– Det är en naturlig utveckling efter utvecklingen inom bland annat sensorer, AI och C4ISR. Vi ser ett växande intresse för autonomi i land-, sjö- och luftrumsapplikationer, säger Granlund. 

Ökat behov av tydlighet från myndigheter 

För att fler investerare ska våga gå in i sektorn krävs ökad transparens kring framtida kapacitetsbehov och teknologiska luckor, menar Granlund. 

– Investerare behöver förstå var deras pengar gör mest nytta – och alltså har störst chans till avkastning. 

Han pekar också på skillnader i synsätt mellan länder. I både Danmark och Finland är försvarsinvesteringar mindre kontroversiella än i Sverige. 

– Det finns ett mer pragmatiskt förhållningssätt. I Finland är krigets närhet fortfarande levande i minnet och påverkar synen på försvarssektorn, och i Danmark har man varit med i Nato sedan starten, vilket också bidrar till en annan attityd, säger han. 

Fler bolag på väg in i sektorn 

Frågan om den senaste vågen av försvarsnära startups också skulle vara den sista avfärdar Stefan Granlund direkt. 

– Nej. Jämför med tech-scenen tidigare – de som var tidiga i bolag som Klarna eller Spotify har sedan startat sina egna framgångsrika bolag. Vi kommer att se samma sak här, säger han. 

I takt med att försvars- och dual-use-bolagen växer väntas avknoppningar där erfarna medarbetare ser nya luckor i marknaden och går vidare för att starta egna företag. Även personer från myndigheter eller Försvarsmakten kan komma att ta steget. 

– Det är bara början. Vi kommer att få se fler bolag som grundas av personer som redan är inne i sektorn och förstår behoven på djupet. 

Samtidigt ser Granlund en fortsatt ström av nya entreprenörer från andra delar av näringslivet, inte minst från tech- och industrisektorerna. 

– Det är en tydlig trend. Nordic Air Defence är ett bra exempel: ett nytt bolag med rötter utanför den traditionella försvarsindustrin, men som redan har fått mycket uppmärksamhet.