En ny rapport från Myndigheten för totalförsvarsanalys (MTFA) granskar hur statlig forskningsfinansiering påverkar Sveriges totalförsvar. Analysen, som täcker perioden 2014–2024, pekar på att medel ofta missar civila beredskapssektorer och efterlyser tydligare styrning.
– Forskning är en långsiktig investering i vår säkerhet. Genom att systematiskt analysera hur forskningsfinansieringen fördelas kan vi identifiera områden där vi bör förstärka forskningsfinansieringen för att stärka vår förmåga att möta framtida hot, säger Andreas Björke, rapportförfattare och analytiker på MTFA, i ett uttalande till myndigheten.
Rapporten "Forskning och innovation i totalförsvaret" kartlägger hur myndigheter bidragit till forskning relevant för både militära och civila delar. Myndigheten konstaterar att andra aktörer än Försvarsmakten har en viktig roll i finansieringen, men att fördelningen är ojämn. En stor del av den civila forskningsfinansieringen har gått till insatser inom cybersäkerhet samt teknikutveckling med militära tillämpningar.
Samtidigt noterar MTFA att finansieringen inte nått ut till samtliga beredskapssektorer eller samhällsviktiga verksamheter. Enligt rapporten behöver forskningsfinansierande myndigheter ta hänsyn till beredskapsförordningens krav för att säkerställa att verksamheten stödjer totalförsvaret.
En central slutsats är att myndigheterna saknar tillräcklig förståelse för totalförsvarets behov. För att åtgärda detta föreslår MTFA tydligare ansvarsfördelning och ökad medvetenhet genom bättre vägledning. Det finns även ett behov av ökat samarbete mellan finansiärer och andra aktörer inom sektorn.
– Det finns en del oklarheter kring hur forskningsfinansiering ska anpassas efter totalförsvarets krav. Genom tydligare ansvar och bättre samordning kan vi maximera nyttan av forskningen, säger Andreas Björke.