När Ryssland invaderade Ukraina rasade vardagen för miljontals människor. För Kateryna Serdiuk innebar det slutet på ett civilt liv i Kyiv, och början på ett arbete som i dag hjälper tusentals fältsjukvårdare att orka vidare mitt i kriget. 

Innan den 24 februari 2022 levde Kateryna Serdiuk ett vanligt liv i Kyiv. Tillsammans med en kollega arbetade hon inom eventindustrin i Ukrainas huvudstad, där de arrangerade evenemang och konferenser för stora företag och deras anställda. Genom arbetet fick duon värdefull kunskap, dels i hur man skapar god stämning på arbetsplatser, men också insikter i proaktivt arbete kring psykiska utmaningar och utbrändhet hos personal. Frågor som blev återkommande under covidåren. 

– Så här i efterhand låter det nästan fånigt när man pratar om vilka problem vi hade då, jämfört med nu, säger Kateryna Serdiuk, grundare av Repower. 

I och med den storskaliga invasionen förändrades tillvaron drastiskt. Kateryna, liksom tusentals andra, vände sig till humanitärt arbete och hjälpte till med allt från evakueringar av människor till leveranser av mat och förnödenheter. Där kunde hon även dra nytta av sina kontakter från arbetslivet. 

Men när dagar blev till veckor, och veckor till månader, noterade Kateryna ett skifte. Hösten kom till Ukraina och insikten om att kriget kunde bli långvarigt började sakta men säkert få fäste. 

– Man såg att människor var utmattade och blev nästan resistenta mot kommunikation. Vi trodde att kriget skulle vara över på några veckor. Det var helt galet att tro något annat. Så naiva var vi. 

Hösten övergick i vinter och kylan bet sig fast. I samband med det började Kateryna och hennes kollegor fundera över vilka insatser de kunde genomföra för att hjälpa volontärer vid fronten. Ett mål mat eller en stund borta från striderna kunde göra stor skillnad. 

I takt med att Kateryna organiserade sitt volontärarbete allt mer växte också tanken på att skala upp insatserna. De insåg att de hade resurser över för ytterligare ett initiativ. 

– Okej, vilka fler kan vi hjälpa? Kanske fältläkarna? De räddar liv, och om vi kan hjälpa dem med deras mentala hälsa kan de rädda ännu fler liv framöver. Så vi samlade till slut ihop omkring 100 personer, det inkluderade militärläkare och sjukvårdare, psykologer, volontärer som arbetar vid frontlinjen samt anställda inom Ukrainska järnvägar som arbetar i hårda miljöer och stödjer evakueringar, berättar Kateryna. 

Gruppen hade sedan tidigare kontakter i Sverige, däribland Sebastian Lindström, som de samarbetat med i tidigare välgörenhetsprojekt i Ukraina. Att resa utomlands, eller hela vägen till Norden, var inget som varit planerat utan snarare ett resultat av slump och kontaktnät. Den första resans destination blev Sverige, och arton resor senare är gruppen tillbaka ännu en gång. 

– Med facit i hand verkar det som att det var ett bra beslut att åka hit, säger Kateryna Serdiuk. 

Mellan 2022-2026 har organisationen hjälpt över 1500 läkare och fältsjukvårdare att hantera stress, psykisk ohälsa och PTSD. Möjligheten att lämna fronten, byta miljö och till och med byta land kan vara ovärderlig för den som annars lever i konstant och direkt livsfara. Utöver Sverige har de också fått möjlighet att åka till Danmark och Spanien. 

Varje resa pågår i två veckor. Med resdagar borträknade innebär det omkring tio dagar på varje destination. Programmet består av både utbildning och aktiviteter. Mental träning, andningsövningar och samtal med psykologer är exempel på det förstnämnda, medan aktiviteter kan vara allt från museibesök till klättring, schack eller gokart. 

– Det är obligatoriskt för våra deltagare att lära sig stresshantering och andra verktyg, eftersom förhoppningen är att de ska kunna tillämpa kunskapen tillbaka på fronten. Samtidigt har vi mycket varierade aktiviteter så att något ska passa alla. Vissa söker adrenalin, andra vill kanske måla. Vi försöker hitta en balans som ger stimulans och kan motverka utmattning eller väcka känslor som domnat bort. När man tjänstgör lever man ofta i sin egen bubbla, och det kan vara svårt att ta sig ur den. 

Kateryna lyfter vikten av att skapa rutiner kring mentala övningar, men också utmaningarna i att få slutna personer att öppna upp sig. Det sovjetiska arvet lever kvar i Ukraina på flera sätt, inte minst i synen på psykisk ohälsa. 

– Det finns ett stigma kring mental hälsa i Ukraina. Under sovjettiden sågs det som ett straff att få behandling för sin psykiska hälsa eller ohälsa. En viktig del av vårt arbete är därför att lära deltagarna att först vara öppna för behandling, och i förlängningen att ta hand om sig själva. 

Repower är en icke-vinstdrivande organisation och är därmed beroende av stöd och donationer från externa aktörer. I dag har de etablerade samarbeten med flera svenska företag och organisationer, samt stöd från Myndigheten för civilt försvar. 

Om du får rikta dig till svenska och nordiska aktörer, hur vill ni nå ut till dessa?

– Jag hör ofta att Ukraina inte bara försvarar vårt eget land, utan också Europa. Det är värmande att höra. Samtidigt känns det som att ansvaret i praktiken till stor del faller på oss, och att vi behöver hjälp. Om vi lyckas stärka den mentala hälsan och motståndskraften hos sjukvårdare och läkare kan vi rädda fler människor vid frontlinjen. Det är egentligen så enkelt. Om företag, partners eller lokalsamhällen i Sverige vill investera i mental hälsa för sjukvårdare, som i praktiken är samhällets sammanhållande kitt, då innebär det att Ukraina kan hålla ut längre och vinna det här kriget, säger Kateryna Serdiuk.