Regeringen tillsätter en ny utredning om hur drönare kan användas inom det svenska civila försvaret och hur skyddet mot fientliga drönare kan stärkas. Uppdraget går till tidigare flygvapenchefen Mats Helgesson och ska redovisas senast den 8 oktober 2027.

Enligt regeringen har erfarenheterna från kriget i Ukraina och ett ökat antal hybridhot i Europa visat att drönare blivit en allt viktigare del av både samhällsskydd och modern krigföring.

– Sverige behöver ett starkare försvar mot fientliga drönare. Samhällsviktig infrastruktur som myndigheter och försvarsindustrin behöver ett bättre skydd och ökad försvarsförmåga. Det är en lärdom mot bakgrund av krigföringen från Ryssland och Iran. Regeringen vill därför se över hur Sverige kan öka drönar- och anti-drönarförmågan i det civila försvaret, säger minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i ett pressmeddelande.

Utredningen ska bland annat analysera vilka delar av det civila försvaret som bör omfattas av nya regelverk för drönaranvändning, föreslå hur civila aktörer ska kunna använda drönare på ett säkert och effektivt sätt samt identifiera vilka aktörer som bör få befogenheter att upptäcka och ingripa mot hotande drönare. Uppdraget omfattar även behovet av tekniska motmedel, såsom detektionssystem och störningsförmåga.

– Kriget i Ukraina har visat hur snabbt krigföringen förändras. Sverige får inte hamna på efterkälken. Drönare är numera en grundläggande del av vår säkerhet, både för det civila försvaret och för skyddet av samhällsviktig infrastruktur. Vi behöver bättre möjligheter att använda drönare där de stärker beredskapen, och samtidigt ett starkare skydd mot fientliga drönare, säger Gulan Avci, försvarspolitisk talesperson för Liberalerna.

Regeringen framhåller att drönare kan få en viktig roll inom bland annat räddningstjänst, sjukvård, energiförsörjning och transporter, samtidigt som skyddet mot drönare som används för sabotage eller underrättelseinhämtning behöver stärkas.