Vid långvariga konflikter ställs ökade krav på hur militär materiel produceras och hålls operativ. Under konferensen Navy Tech & Seabed i Göteborg lyfter Försvarets Materialverks (FOI) Fredrik Lindén, behovet av ökad industriell kapacitet och varnar för att dagens produktionsförmåga kan bli en avgörande begränsning.

Under förra veckan pågick det febril marinverksamhet i Göteborg, med både prominenta hamnbesök och efterföljande konferenser. Mellan den 3 och 5 februari har konferensen Navy Tech & Seabed, arrangerad av Navy Leaders, ägt rum på Gothia Towers. Konferensen lockade hundratals deltagare från hela världen och under dagarna har ledare inom den marina sektorn hållit presentationer om både nuläge och framtidsutsikter, och Nordic Defence Sector var på plats för intervjuer.

Fredrik Lindén är chef för verksamhetsområde Marinmateriel på Försvarets materielverk (FMV), en roll han tillträdde den 1 juli 2023. Under konferensens första dag höll han dragningen Acquisition Lex Ukraine, med fokus på hur upprustning ska hanteras samt vikten av både industriell produktion och lagerhållning av materiel.

– Krigskonst köper tid, men industrin bestämmer utfallet, sade Lindén under sitt anförande.

I konferensrum R15 möter Nordic Defence Sector därefter Lindén för en intervju där han får möjlighet att fördjupa sitt resonemang. Han är nöjd med konferensens första dag och menar att det finns mycket som alla parter kan lära av varandra.

– När man är ute i de här sammanhangen är det alltid intressant att lyssna in industrin och den politiska viljan. Vilka utmaningar ser vi, vilka behov finns och hur kan vi hitta lösningar? Mitt bekymmer är egentligen inte bristen på idéer, för dem finns det gott om. Utmaningen är att väldigt få av dem går att producera i stor skala.

Lindén menar att just produktionsförmågan är den stora flaskhalsen.

– Och när jag säger vi menar jag att vi tillsammans måste hitta bättre sätt att öka produktionskapaciteten. Sverige är ett extremt ingenjörstätt land, men vi måste bli bättre på att faktiskt producera, oavsett om det handlar om arbetskraftsintensiv produktion eller automatisering.

Anser du att Sverige har den politiska viljan för att nå dit?

– Absolut. Men jag tror att vi har varit lite ensidiga. Vi har haft ganska lite storskalig produktion och i stället fokuserat på få, avancerade plattformar. Det hänger ihop med den inriktning vi tidigare hade, expeditionära styrkor och korta konflikter, förklarar Lindén.

Den verklighet som nu växer fram kräver dock ett annat synsätt. Enligt Lindén ser vi i dag en värld där konflikter riskerar att pågå betydligt längre än vad man tidigare planerat för. Det ställer nya krav på hur materiel produceras och vidmakthålls.

– Då måste vi ställa oss frågan hur vi planerar för att orka en lång konflikt och hur vi producerar för att bibehålla den operativa tillgängligheten på den utrustning som behövs?

Han betonar samtidigt att det vore ett misstag att enbart förbereda sig för dagens krig.

– Om vi bara rustar för det krig vi ser just nu gör vi fel. Vi måste förbereda oss både för det vi vet och det vi tror oss veta och samtidigt acceptera att det alltid finns en okänd faktor. Det handlar om att anskaffa materiel på ett sätt som bevarar handlingsfriheten, oavsett hur nästa konflikt ser ut.

I takt med att allt fler aktörer rustar upp militärt ställs höga krav på produktionskapaciteten, som Lindén menar riskerar att släpa efter. Under sin presentation diskuterade han möjligheten att köpa utrymme i produktionsledet, ett begrepp han fördjupar i intervjun.

– Om FMV köper något till marinen köper vi inte bara en produkt, vi köper också en plats i kön. Men ibland vore det kanske smartare att redan i dag köpa produktionsutrymme, även om vi formellt får mer pengar först senare. Det är egentligen ren spekulation, men det skulle kunna vara en bra investering, säger Lindén och fortsätter:

– Det kanske inte är marinen som behöver utrymmet just då, utan flyget eller armén. Har vi system som är snarlika kan vi också använda samma utrymme tillsammans. I praktiken handlar det om att köpa industrins tomgång, något som också är avgörande för att kunna upprätthålla ett stridstempo över tid.

Vilka lärdomar kan ni ta från Ukraina?

– Man måste förstå att Sverige befinner sig i relativ fred, medan Ukraina är i krig. Det gör att man kan skära betydligt hårdare i de byråkratiska processerna.

Fredrik Lindén bankar i bordet som för att illustrera ett repetitivt trumljud.

– Jag hörde någon som använde begreppet drumbeat. Och det slutar aldrig slå. De prövar allt de gör i operativ kontext, hela tiden. Då ökar också tempot från idé och förbättring till produktion, leverans och användning.

När startups kommer på tal beskriver Lindén möjligheter, men pekar också på begränsningar. En stor del av intervjun har kretsat kring produktion och hur industri och sektor ska möta de behov som finns. Uppskalning framstår därmed som en central och komplex fråga.

– Många startups har väldigt bra idéer. Den fråga jag alltid ställer är vilken produktionskapacitet som finns och hur snabbt kan vi få många av produkten i fråga?

– Det är ofta där det brister. Idéer finns det gott om, men produktionsförmågan räcker inte alltid till. Vem ska ta kostnaden för att skala upp? Är det något vi köper, är det staten som ska gå in eller ska startups gå ihop med större aktörer i konglomerat? Det finns många möjliga vägar framåt, säger Fredrik Lindén avslutningsvis.