policy_strategy
FOI: Spioneriet i Europa blir mer komplext
FOI:s rapport menar att spioneriet i Europa blir allt mer komplext med Ryssland som huvudaktör i två tredjedelar av de granskade fallen. I dessa granskade fall används både långsiktiga infiltrationer och snabbare rekryteringar för att samla information om militära och politiska mål.
Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har analyserat spioneridomar i Europa mellan 2008 och 2024. FOI:s forskare identifierar Ryssland som den dominerande uppdragsgivaren i de 70 granskade fallen och säger att hotbilden breddas med både engångsaktörer och nätverk, enligt rapporten, som beställts av på uppdrag av Säkerhetspolisen, Försvarets radioanstalt och Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten.
– Den vanligaste spionagemetoden i vårt material är att samla in information genom fotografering. Det kan handla om allt från parlamentsbyggnader till transporter av försvarsmateriel, liksom uppgifter om militär verksamhet, säger analytikern Anna Lioufas.
Underlaget till rapporten baseras på öppna källor kring dömda individer samt intervjuer med åklagare och journalister i berörda länder. Totalt omfattas 70 fall fördelade på 20 nationer, där mörkertalet bedöms vara stort. Av studien framgår att Ryssland var uppdragsgivare i två tredjedelar av fallen. Näst vanligast var Kina med sex fall. Geografiskt har en stor del av aktiviteten koncentrerats till Baltikum, särskilt Estland.
De dömda är nästan uteslutande män, med en åldersspridning från 21 till 82 år. Insamlingen av information riktas ofta mot militära förmågor, infrastruktur och politiska processer, enligt FOI:s sammanfattning av rapporten.
Kommunikationen sker via både fysiska överlämningar och digitala metoder.
Forskarna ser en trend där långsiktiga infiltrationer kompletteras med snabbare, mer opportunistiska rekryteringar. Detta inkluderar användning av personer för avgränsade uppdrag.
– Rent krasst kan man säga att det är personer som uppdragsgivaren struntar i om de åker fast eller ej, säger Elina Elveborg Lindskog, forskare och projektledare för studien.
En tredjedel av de studerade personerna agerade inte ensamma utan i samarbete med andra, exempelvis partners eller kollegor. Drivkrafterna är, liksom under kalla kriget, främst ekonomiska incitament, ideologi, påtryckningar eller missnöje med arbetsgivaren. Forskarna fann inga fall där missbruksproblematik använts för utpressning.
– Det finns många intressanta saker att undersöka. Till exempel att Ryssland samarbetar med ”vanliga” kriminella i Polen som de ber spionera på materiel som Västvärlden skänker till Ukraina, säger forskaren Anna Wagman Kåring.
FAQ
- Hur har spioneriet i Europa utvecklats enligt FOI?
- Spioneriet i Europa har blivit mer komplext enligt FOI. Rapporten visar att hotbilden breddas med både engångsaktörer och nätverk. Ryssland identifieras som den dominerande uppdragsgivaren i de granskade fallen. Senast faktagranskad: 2026-02-03.
- Vad är den vanligaste spionagemetoden enligt FOI:s rapport?
- Den vanligaste spionagemetoden är att samla in information genom fotografering. Detta inkluderar allt från parlamentsbyggnader till transporter av försvarsmateriel. Insamlingen riktas ofta mot militära förmågor och politiska processer. Senast faktagranskad: 2026-02-03.
- Varför är Ryssland en dominerande aktör i spionerifallen?
- Ryssland är en dominerande aktör i spionerifallen på grund av dess omfattande uppdragsgivning. Två tredjedelar av de granskade fallen hade Ryssland som uppdragsgivare. Aktiviteten har varit särskilt koncentrerad till Baltikum, särskilt Estland. Senast faktagranskad: 2026-02-03.
- När genomfördes analysen av spioneridomar i Europa?
- Analysen av spioneridomar i Europa genomfördes mellan 2008 och 2024. FOI har analyserat 70 fall fördelade på 20 nationer. Studien baseras på öppna källor och intervjuer med åklagare och journalister. Senast faktagranskad: 2026-02-03.
- Vilka drivkrafter ligger bakom spionage enligt FOI?
- Drivkrafterna bakom spionage är främst ekonomiska incitament, ideologi, påtryckningar eller missnöje med arbetsgivaren. Forskarna fann inga fall där missbruksproblematik använts för utpressning. Detta speglar drivkrafterna under kalla kriget. Senast faktagranskad: 2026-02-03.