Två nya rapporter från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och NATO Defense College analyserar hur kriget i Ukraina har förändrat rysk militärstrategi. Det "transparenta slagfältet" har tvingat fram en återgång till nötningskrigföring och debatt om hur ny teknik ska bryta dödläget.
Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och NATO Defense College (NDC) har publicerat varsin rapport om utvecklingen av ryskt militärt tänkande. Båda publikationerna identifierar det "transparenta slagfältet" som den enskilt viktigaste drivkraften för förändring. Kombinationen av drönare och rymdbaserade sensorer har gjort det omöjligt att dölja truppkoncentrationer, vilket enligt NDC:s rapport eliminerat överraskningsmomentet.
Enligt Oscar Jonsson, författare till NDC-rapporten, har Ryssland tvingats överge sin förkrigsstrategi om "aktivt försvar" till förmån för utnötning och ställningskrig. Rapporten beskriver hur ryska strateger nu ser "skölden" som starkare än "svärdet", då defensiva positioner gynnas av den transparens som sensorer medför.
FOI:s rapport bekräftar denna bild och beskriver ett "positionellt dödläge" där markstridskrafterna inte kunnat genomföra manöverkrigföring. Inom den ryska armén pågår enligt rapporten en debatt mellan traditionalister som vill behålla fokus på massa och eldkraft, och de som förespråkar en omstrukturering mot mindre och lättare enheter.
Båda rapporterna konstaterar att Rysslands mål är att återställa förutsättningarna för manöverkrigföring genom teknologisk utveckling. FOI noterar att detta bland annat tagit sig uttryck i bildandet av en ny försvarsgren för obemannade system.
NDC-rapporten beskriver hur Ryssland försöker kopiera Ukrainas nätverkscentrerade krigföring. Genom att koppla samman konventionella vapen med snabbare ledningssystem och AI menar rapporten att Ryssland strävar efter att kunna bekämpa mål på djupet.
Trots att kriget i Ukraina domineras av markstrider framhåller FOI att den ryska marinen håller fast vid ambitionen att vara en stormakt till sjöss. Rapporten pekar på att marinen ser sig som ett instrument för global närvaro och icke-nukleär avskräckning, bland annat genom fartyg utrustade med långräckviddiga kryssningsrobotar.
Kärnvapen utgör fortfarande ryggraden i rysk säkerhetspolitik. FOI rapporterar om en pågående diskussion i Ryssland gällande hur man ska återställa "rädslan" för kärnvapen i väst, då rysk retorik under kriget inte fullt ut hindrat västligt stöd till Ukraina.
Slutsatsen från NDC är att Nato i framtiden kommer att möta en rysk militär som är van vid att operera i en miljö mättad av drönare och sensorer. FOI beskriver det pågående kriget som ett "övergångskrig" som blottlagt strukturella svagheter men samtidigt tvingat fram anpassning och intellektuell omprövning inom den ryska försvarsmakten.