I samband med att svenska Flygvapnet firar 100 år har Försvarets materielverk (FMV) redogjort för hur myndigheten ser på utvecklingen av framtida svensk flygförmåga, i en intervju med Carl-Fredrik Edström, chef för FMV:s avdelning för luft- och rymdmateriel och tidigare stridspilot.
"Det är nästan svindlande, över 100 år. Vad som har hänt, hur snabbt det har gått, och hur mycket vi har lyckats göra", säger Edström, som beskriver övergången från flygplan i trä och papper genom Tunnan, Draken, Viggen och Gripen till dagens nätverksbaserade, multidomänsystem.
FMV har varit involverad i svenska flygprojekt, bland annat stridsflygplanet Gripen och övergången från spaningsflygplanet ASC 890 till det nya systemet GlobalEye, betecknat S 106. Sverige bygger även upp en nationell rymdförmåga, inklusive satelliter som skjuts upp från Esrange (rymdbas i norra Sverige).
Om drönare pekade Edström på Ukraina: "Det som händer är att det blir åtgärd och motåtgärd. Det pågår en tävling mellan dem hela tiden". När det gäller anskaffning konstaterade han att "[FMV] måste hänga med och skapa förmågan att, när det behövs, producera den mängd som krävs på kort tid och sedan kunna fokusera på nästa, vilket kan ske om några månader".
Om luftmaktens framtid sa Edström att "vi rör oss mot en blandning av bemannade och obemannade system. Det kommer att ske genom möjligheten med AI, att ha en autonom AI-förmåga i flygande system."
Han beskrev delning av data mellan domäner: "Det ger förmågan att upptäcka ett mål i en domän, verifiera det från en annan och bekämpa det från den tredje. Och det ska gå att göra blixtsnabbt, utan någon tidsfördröjning". Han tillade att "sensorer i rymden kommer att vara en naturlig del av Försvarsmaktens verksamhet på ett helt annat sätt under nästa århundrade."