Finlands militära underrättelsetjänst bedömer i sin offentliga rapport för 2026 att den internationella säkerhetsmiljön fortsatt präglas av ökade spänningar, stormaktsrivalitet och ett fortsatt krig i Ukraina. Rapporten understryker att Finland inte bedöms stå inför ett omedelbart militärt hot under året, men att läget kräver kontinuerlig övervakning och analys.

Enligt finska Försvarsmaktens pressmeddelande är syftet med rapporten att ge en offentlig och aktuell lägesbild av utvecklingen i säkerhetsmiljön samt av militär underrättelsetjänsts roll i det förändrade omvärldsläget.

I rapporten Militär underrättelsetjänst 2026 (PDF) konstateras att Rysslands militära kapacitet i Finlands närområde ännu inte väsentligt förändrad, trots pågående försvarsreformer och fortsatta satsningar inom krigsmakten. Däremot har Rysslands påverkan i Europa ökat, och landet fortsätter att försöka återetablera sin globala stormaktsposition. Kriget i Ukraina pågår fortfarande, vilket ses som ett centralt inslag i den ryska strävan efter inflytande.

Rapporten beskriver Östersjön som ett växande geopolitiskt spänningsområde och konstaterar att maktförskjutningar i Mellanöstern blivit allt tydligare. Det globala läget präglas enligt underrättelsetjänsten av återgång till maktpolitik och ökad geopolitisk friktion. I rapporten framhålls att Finlands militära underrättelsetjänst bedömer att risken för ett omedelbart militärt angrepp mot Finland fortsatt är låg under 2026.

Finlands medlemskap i Nato har förändrat underrättelsetjänstens arbetsmetoder, och rapporten lyfter fram betydelsen av att skapa gemensam lägesförståelse tillsammans med allierade. Samtidigt betonas vikten av att vidareutveckla underrättelsetjänstens kapacitet att agera i en allt mer digitaliserad miljö och att kunna identifiera hot i ett tidigare skede.

Rapporten konstaterar att den globala säkerhetsordningen allt tydligare präglas av stormaktskonkurrens, ökad användning av maktmedel och en fragmentering av tidigare stabila samarbeten. Tröskeln för att använda militära medel i kombination med icke-militära påverkansmetoder har blivit lägre i flera delar av världen, enligt analysen.

Finlands underrättelseverksamhet utvecklas bland annat i ljuset av Nato-medlemskapet, ny teknik och behovet av gemensam lägesförståelse. Enligt rapporten sker detta mot bakgrund av en digitaliserad och snabbt föränderlig verksamhetsmiljö.