Finska Försvarsmaktens forskningsanstalt (Finnish Defence Forces Research Agency, FDRA) har publicerat en ny studie om hur landets operationsmiljö kan utvecklas fram till 2040. Studien identifierar fem övergripande drivkrafter som bedöms få störst betydelse för Finlands försvar och säkerhet under de kommande 15 åren.
Enligt ett pressmeddelande från FDRA, bygger studien Finnish Future Operational Environment 2040 på tidigare strategiska framtidsanalyser samt internationella studier av framtida operationsmiljöer. Syftet är att beskriva de särskilda förutsättningarna för Finlands operationsmiljö år 2040 och analysera hur dessa påverkar landets försvar.
I studien identifieras fem centrala drivare av förändring: stormaktskonkurrens, hot från den omedelbara säkerhetsmiljön, allianser och partnerskap, krigföringens förändrade karaktär samt det finländska samhället och totalförsvaret. Studien konstaterar att Ryssland även framöver utgör ett permanent militärt hot mot Finland, samtidigt som Natos utveckling, Europas säkerhetsarkitektur och Arktis ökade betydelse påverkar den framtida operationsmiljön.
Rapporten pekar också på att ny teknik, däribland artificiell intelligens, kvantteknik, autonoma system och rymdbaserade förmågor, kan förändra framtidens krigföring. Samtidigt framhålls att kärnvapen, klimatförändringar, försörjningstrygghet och samhällets motståndskraft kommer att få fortsatt stor betydelse för Finlands försvar.
Studien beskriver två övergripande utvecklingsvägar: en långvarigt instabil säkerhetsmiljö utan öppet krig och ett scenario där ett krig i norra Europa direkt påverkar Finland. Oavsett utveckling bedöms osäkerhet, samtidiga störningar och behovet av ett samhällsomfattande försvar prägla operationsmiljön fram till 2040. Samtidigt konstateras att Finland bör undvika kortsiktiga och reaktiva åtgärder samt ett försvarssystem som ständigt befinner sig i högsta beredskap. Som Natomedlem har Finland enligt studien bättre möjligheter än tidigare att påverka sin egen säkerhetsutveckling.