Finlands regering lämnade den 5 november en proposition om en ny beredskapslag till riksdagen. Lagen ska bättre svara mot säkerhetsmiljön och samhällets behov under undantagsförhållanden. Det framgår av ett pressmeddelande från justitieministeriet.
– Det här är ett betydande lagstiftningsprojekt för samhällets kristålighet och den övergripande säkerheten, säger justitieminister Leena Meri.
Enligt ministeriet ska lagen ge lämpliga och tillräckliga befogenheter och uppfylla grundlagens krav. Särskild vikt har lagts vid att befogenheterna faktiskt fungerar i en kris. Erfarenheterna av den nuvarande lagen under coronapandemin har vägts in.
Enligt förslaget regleras myndigheternas skyldighet att förbereda sig för störningar mer utförligt. Definitionen av undantagsförhållanden och förfarandet för att ta befogenheterna i bruk preciseras. Nya bestämmelser införs om när undantagsförhållanden upphör och om statsrådets roll i att leda krishanteringen. Statsrådet skulle besluta att undantagsförhållanden råder om det, i samverkan med republikens president, bedömer att förutsättningarna är uppfyllda.
Befogenheterna gäller bland annat reglering av förnödenheter, begränsning av rörelsefrihet och vistelse samt skyldigheter för företag. Nya befogenheter tillkommer, bland annat för att reglera hushållsvatten och säkerställa kontinuiteten i energi- och livsmedelsproduktionen. Reglerna om ersättningar och påföljder preciseras, och bestämmelser om omprövning och vite läggs till.
Förslaget har tagits fram av en arbetsgrupp med företrädare för samtliga ministerier, republikens presidents kansli och juridiska experter. En parlamentarisk uppföljningsgrupp med alla riksdagspartier, ledd av Jani Mäkelä (Sannf), har stöttat arbetet. Nästan alla remissinstanser stödde reformen när utkastet var på remiss mellan den 15 december 2025 och den 27 februari 2026.
Lagarna föreslås träda i kraft sex månader efter att de antagits och stadfästs.