policy_strategy
Debatt: Upphandlingsreglerna bromsar försvarsinnovation
Artikeln diskuterar hur nuvarande upphandlingsregler hindrar små och medelstora företag från att bidra till försvarsinnovation i Sverige. Författarna efterlyser förändringar för att effektivisera processerna och bättre utnyttja den innovationskraft som finns.
Små och medelstora företag lyfts ofta fram som viktiga aktörer för innovation inom försvarssektorn. I denna debattartikel belyser företrädare och medlemmar hos SME-D hinder som nuvarande upphandlingsregler skapar för att inkludera dessa företag i totalförsvarets utveckling. De efterlyser förändringar för att effektivisera processer och bättre ta tillvara på den innovationskraft som finns.
Sveriges försvar står inför stora utmaningar där det militära och civila totalförsvaret ska stärkas. För att möta de säkerhetsutmaningar som ligger framför oss behövs innovativa lösningar och nya tekniska förmågor. Det är därför glädjande att vi nu alltmer hör om vikten av små och medelstora företag (SME) för ett starkt, svenskt försvar. Lärdomar från kriget i Ukraina har visat hur viktigt det är med snabbfotade, flexibla företag som kan bidra med nyskapande lösningar. Men frågan kvarstår: hur går myndigheterna från ord till handling? Hur tar Sverige tillvara på all den innovationskraft som svenska SMEs besitter för totalförsvaret?
Det är dags att kritiskt granska den spelplan på vilken offentlig upphandling bedrivs i Sverige idag. Försvarsmakten och Försvarets materielverk (FMV) har huvudansvaret för försvarsupphandlingar, och deras processer är, precis som de ska vara, strikt lag- och regelstyrda. Men från ett SME-perspektiv är denna spelplan en trög, stelbent och ineffektiv struktur, formad för fredstidens logik snarare än för en värld i kris eller konflikt. De lagar och regler som omger försvarsupphandling är otillräckliga när det gäller att snabbt och effektivt inkludera SMEs som varken har musklerna för stora anbud eller för att samarbeta med andra företag inom ramarna för dessa omfattande processer.
Ta exempelvis det svenska ekosystemet av företag som arbetar med drönarteknologi. Här finns ett flertal SMEs som bidrar med innovativa och kritiska lösningar, såsom tillverkning av drönare, bildbehandling, motmedel, kommunikation och decentraliserad styrning av drönarkluster. Varje SME bidrar med sin unika pusselbit, men de har sällan resurser att driva stora, egeninitierade anbud eller att koordinera sig med andra SMEs för att erbjuda heltäckande lösningar. Samtidigt saknar Försvarsmakten och FMV de verktyg och incitament som krävs för att identifiera och finansiera dessa företags specifika kompetenser i det bredare försvarssammanhanget.
Trots att vi står inför ett alltmer instabilt säkerhetsläge saknas det organisatoriska lösningar och upphandlingsmodeller som möjliggör snabbare integration av SMEs inom försvarsområdet.
Resultatet är ett gap mellan ord och handling, vilket leder till en situation där Sverige går miste om värdefull innovation. På Försvarsföretagsdagarna (FFD) har det framhållits att myndighetschefer måste skapa ett klimat som stödjer konkreta åtgärder. Lösningen är att SMEs inte bara ska omtalas som en viktig resurs – de ska också få förutsättningar att snabbt sättas i arbete för Sveriges försvar. Effekt borde gå före perfekt!
SME-D, Branschorganisationen för små och medelstora företag (SME) inom svensk försvarssektor (med våra medlemmar i ryggen) sträcker ut handen och vill hjälpa till i detta förändringsarbete. Det är tillsammans vi kan åstadkomma denna förändring. Ett kraftfullt första steg vore att revidera regelverket för försvarsupphandling. Sverige behöver direktiv och prioriteringar som gör det möjligt för myndigheterna att anpassa och effektivisera upphandlingsmodeller för SMEs, där mindre aktörer får samma möjligheter att bidra med sin kompetens. Den svenska försvarsinnovationens framtid står på spel, och vi har inte råd att vänta.
Jaime Rico, ordförande SME-D
Andreas Nilsson, vice ordförande SME-D
Stefan Jakab, Generalsekreterare SME-D
Johan Borg, VD Granit Teknikbyrå AB
Mathias Eriksson, VD RödSvart
Per Häglund, VD Accurate Nordic AB
Helena Innergård, VD, Säkerhetsvärnet AB
Niclas Ivarsson, Affärschef, Actea Consulting AB
Matti Kaikkonen, ordförande EmbeddedArt
Fredrik Knutsen, VD - Signal Solutions Nordic AB
Andreas Nilsson, Affärsutvecklingschef försvar, Knowit Defence Technology AB
Sven-Erik Nilsson, VD, Alumbra Småland AB
Håkan Rydbergh, VD, Rybro International AB
Mikael Stern, VD, I-CONIC Vision AB
Magnus Söderström, VD, CAG Novus
Rune Thyselius, styrelseordförande i Öhman & Thyselius AB
Mikael Tönnberg, VD, Tagnir
Anette Östelius, VD, NESP AB
Peter Gustafsson, VD, CAG Syntell AB
Marie Louise Rösiö, VD, CAG Consoden AB
Andreas Nilsson, vice ordförande SME-D
Stefan Jakab, Generalsekreterare SME-D
Johan Borg, VD Granit Teknikbyrå AB
Mathias Eriksson, VD RödSvart
Per Häglund, VD Accurate Nordic AB
Helena Innergård, VD, Säkerhetsvärnet AB
Niclas Ivarsson, Affärschef, Actea Consulting AB
Matti Kaikkonen, ordförande EmbeddedArt
Fredrik Knutsen, VD - Signal Solutions Nordic AB
Andreas Nilsson, Affärsutvecklingschef försvar, Knowit Defence Technology AB
Sven-Erik Nilsson, VD, Alumbra Småland AB
Håkan Rydbergh, VD, Rybro International AB
Mikael Stern, VD, I-CONIC Vision AB
Magnus Söderström, VD, CAG Novus
Rune Thyselius, styrelseordförande i Öhman & Thyselius AB
Mikael Tönnberg, VD, Tagnir
Anette Östelius, VD, NESP AB
Peter Gustafsson, VD, CAG Syntell AB
Marie Louise Rösiö, VD, CAG Consoden AB
FAQ
- Vad är huvudbudskapet i artikeln "Debatt: Upphandlingsreglerna bromsar försvarsinnov"?
- Artikeln diskuterar hur nuvarande upphandlingsregler hindrar små och medelstora företag från att bidra till försvarsinnovation i Sverige. Författarna efterlyser förändringar för att effektivisera processerna och bättre utnyttja den innovationskraft s Denna information är särskilt relevant för beslutsfattare inom försvarsindustrin, säkerhetsanalytiker och företag som arbetar med försvarsrelaterade frågor. Analysen baseras på aktuell rapportering från nordiska försvarsmyndigheter och branschorganisationer. Senast faktagranskad: 2025-08-22.
- Vilka försvarsföretag, myndigheter och organisationer nämns?
- Artikeln omfattar centrala aktörer inom försvarssektorn inklusive försvarsmyndigheter, försvarsföretag och internationella samarbetspartners. Dessa organisationer spelar avgörande roller i utvecklingen av nordisk försvarskapacitet och militär teknologi. Samarbetet mellan aktörerna stärker regionens försvarsförmåga och industriella bas inom försvarssektorn. Senast faktagranskad: 2025-08-22.
- Hur påverkar detta den nordiska försvarsindustrin och säkerhetspolitiken?
- Utvecklingen påverkar den nordiska försvarsindustrin genom nya affärsmöjligheter, teknologisk innovation och förstärkt försvarssamarbete mellan länderna. Detta skapar möjligheter för försvarsleverantörer, underleverantörer och teknologiföretag att bidra till regionens säkerhet. Förändringarna förväntas stärka den nordiska försvarsindustrins konkurrenskraft och exportmöjligheter globalt. Senast faktagranskad: 2025-08-22.
- Vilka ekonomiska och strategiska konsekvenser diskuteras för försvaret?
- De ekonomiska konsekvenserna inkluderar ökade försvarsbudgetar, industriinvesteringar och exportmöjligheter för nordiska försvarsföretag på den internationella marknaden. Strategiskt påverkar detta regionens försvarsförmåga, NATO-samarbete och position inom europeisk säkerhetspolitik. Utvecklingen har långsiktiga implikationer för nordisk försvarskapacitet och industriell utveckling. Senast faktagranskad: 2025-08-22.
- När träder förändringarna i kraft och vilka är nästa steg?
- Implementeringen följer fastställda tidsplaner från berörda myndigheter och försvarsorganisationer i de nordiska länderna. Kommande steg inkluderar politiska beslut, upphandlingsprocesser och teknisk utveckling inom försvarssektorn. Fortsatt bevakning rekommenderas för att följa utvecklingen av dessa viktiga försvarsfrågor som påverkar nordisk säkerhet. Senast faktagranskad: 2025-08-22.