13. Säkerhetsbataljon: "Därför syns vi mer"

Överstelöjtnant Oscar Ljungmark är chef för 13. Säkerhetsbataljon, och har tidigare skrivit i FSN Perspektiv om bataljonens roll i rikets försvar. För redaktören berättar han om sin och bataljonens medverkan i Försvarsmaktens nya serie Krig i vår tid, producerad av Pannrummet. Samtalet går sedan vidare om hur han anser att bataljonens roll ser ut om kriget kommer. I dag så har Försvarsmakten släppt en ny serie, Krig i vår tid, kan du berätta mer om den? Ja, det är en uppföljning av de tidigare produktionerna Om kriget kom och När kriget kommer. I och med det försämrade säkerhetsläget fanns det ett behov av att komma ut med en ny version som beskriver Försvarsmaktens och Sveriges verksamhet för att möta det. Vidare har Sveriges säkerhetspolitiska ställning förändrats i och med anslutningen till Nato. Den påverkar inte bara Försvarsmakten utan hela totalförsvaret och därför är det angeläget att det militära försvaret kommunicerar vad det innebär. Bland de andra intervjuade återfinns bland annat försvarsgrenschefer, chefen Must och forskaren Oscar Jonsson; Varför blev en bataljonschef som du, även vald att medverka i serien? Jag tror att det dels beror på den krönika jag fick möjlighet att skriva här i FSN, vars spridning var god. Dels tror jag att det beror på att 13. Säkerhetsbataljon löser våra huvuduppgifter redan nu, varje dag, året om. På ett sätt kan man beskriva att vi just nu utgör den front som i en krigssituation utgörs av ett mekaniserat förband. Vi är ett av flera svar på de hybrida hot som det svenska samhället och Försvarsmakten ställs inför. Vidare tror jag att ISR stridsgruppen (ISR SG), som jag har förmånen att leda, tilldrar sig intresse sedan vi börjat kommunicera dess existens. Jag hoppas också att den effekt som 13. Säkerhetsbataljon och ISR SG bidrar med påvisar vår relevans och att det också påverkat möjligheten att delta i serien, säger Oscar Ljungmark, och fortsätter: Sammantaget tror jag att det utmanande säkerhetsläget Sverige befinner sig i – där mitt förbands förmågor är mycket efterfrågade och relevanta är en viktig anledning till varför vi blev utvalda att delta i produktionen. Det tydliggörs även i serien – vi spelar en viktig roll såväl i det läge vi befinner oss i idag som vid utbrottet av ett konventionellt krig i Sverige. Kan du i enkla ordalag förklara vad en säkerhetsoperation egentligen är? En säkerhetsoperation genomförs för att skapa en bättre lägesbild tematiskt eller geografiskt. En säkerhetsoperation med tematiskt fokus kan exempelvis genomföras i samband med att Försvarsmakten bedriver verksamhet och därvid exponerar skyddsvärden som inte nödvändigtvis är bundna till en geografisk plats över tiden. Medan geografiskt fokus syftar till att förbättra lägesbilden i därför avsett område. Operationerna genomförs ofta till stöd för de militärregionala cheferna. En säkerhetsoperation kan också syfta till att skydda ett exponerat skyddsvärde. Det vill säga att en säkerhetsoperation kan vara fokuserad på säkerhetsunderrättelsetjänst eller säkerhetsskyddstjänst, alternativt båda två, beroende på vilket syfte den har. Operationens syfte påverkar även hur den genomförs, med vilka resurser och vilket avtryck som 13. Säkerhetsbataljon eller ISR SG gör under dess genomförande. Ibland genomförs operationen helt öppet för att det har bäst effekt för att motverka säkerhetshotande verksamhet och ibland mer diskret för att inte tilldra sig onödig uppmärksamhet och därmed exponera Försvarsmaktens skyddsvärden. Oavsett syfte är alltid skyddsvärdet det centrala. Om det inte finns ett skyddsvärde så föreligger det alltså inte ett behov av eller förutsättningar för att genomföra en säkerhetsoperation. Det låter som att säkerhetsoperationer är väldigt viktiga i Natos bakre läge, men Sverige ska ju redan i närtid verka i både Lettland och Finland? Säkerhetsoperationer är viktiga i ett bakre område för att skydda egna och allierades förmågor för att säkerställa att de finns tillgängliga när de behöver sättas in. Svenskt territorium beskrivs ofta som ett bakre område som kännetecknas av transitering, basering av materiel och flöden med syftet att säkerställa att förband når fram och kan försörjas. Doktrinärt kan man tänka sig att en motståndare strävar efter att påverka dessa flöden innan de kan sättas in, därför är det relevant att skydda det bakre området och då blir vissa förbandstyper särskilt relevanta; luftvärn, logistikförband och inte minst säkerhetsförband. FLF (Forward Land Forces, reds.anm) i Baltikum är ett exempel där Försvarsmakten flyttar fram en bataljon fö...