policy_strategy
FOI: Spionasje i Europa blir mer komplekst
FOIs rapport hevder at spionasje i Europa blir stadig mer komplekst, med Russland som hovedaktør i to tredjedeler av de undersøkte tilfellene. I disse undersøkte tilfellene brukes både langsiktige infiltrasjoner og raskere rekrutteringer for å samle informasjon om militære og politiske mål.
Forsvarets forskningsinstitutt (FFI) har analysert spionasjedommer i Europa mellom 2008 og 2024. FFI-forskere identifiserer Russland som den dominerende oppdragsgiveren i de 70 gjennomgåtte tilfellene og sier at trusselbildet utvides med både engangsaktører og nettverk, ifølge rapporten, som er bestilt på oppdrag av Sikkerhetspolitiet, Forsvarets radioanstalt og Militær etterretnings- og sikkerhetstjeneste.
– Den vanligste spionasjemetoden i vårt materiale er å samle inn informasjon gjennom fotografering. Det kan dreie seg om alt fra parlamentsbygninger til transport av forsvarsmateriell, samt opplysninger om militær virksomhet, sier analytikeren Anna Lioufas.
Grunnlaget for rapporten er basert på åpne kilder om dømte individer samt intervjuer med aktorer og journalister i de berørte landene. Totalt omfatter 70 tilfeller fordelt på 20 nasjoner, hvor mørketallet anses å være stort. Av studien fremgår det at Russland var oppdragsgiver i to tredjedeler av tilfellene. Nest vanligst var Kina med seks tilfeller. Geografisk har en stor del av aktiviteten vært konsentrert til Baltikum, spesielt Estland.
De dømte er nesten utelukkende menn, med en aldersspredning fra 21 til 82 år. Innsamlingen av informasjon rettes ofte mot militære kapasiteter, infrastruktur og politiske prosesser, ifølge FFIs sammendrag av rapporten.
Kommunikasjonen skjer via både fysiske overleveringer og digitale metoder.
Forskerne ser en trend der langsiktige infiltrasjoner kompletteres med raskere, mer opportunistiske rekrutteringer. Dette inkluderer bruk av personer for avgrensede oppdrag.
– Rent krasst kan man si at det er personer som oppdragsgiveren ikke bryr seg om de blir tatt eller ikke, sier Elina Elveborg Lindskog, forsker og prosjektleder for studien.
En tredjedel av de studerte personene handlet ikke alene, men i samarbeid med andre, for eksempel partnere eller kolleger. Drivkreftene er, som under den kalde krigen, hovedsakelig økonomiske insentiver, ideologi, press eller misnøye med arbeidsgiveren. Forskerne fant ingen tilfeller der misbruksproblematikk ble brukt til utpressing.
– Det finnes mange interessante ting å undersøke. For eksempel at Russland samarbeider med "vanlige" kriminelle i Polen som de ber spionere på materiell som Vesten gir til Ukraina, sier forskeren Anna Wagman Kåring.
FAQ
- Hur har spioneriet i Europa utvecklats enligt FOI?
- Spioneriet i Europa har blivit mer komplext enligt FOI. Rapporten visar att hotbilden breddas med både engångsaktörer och nätverk. Ryssland identifieras som den dominerande uppdragsgivaren i de granskade fallen. Senast faktagranskad: 2026-02-03.
- Vad är den vanligaste spionagemetoden enligt FOI:s rapport?
- Den vanligaste spionagemetoden är att samla in information genom fotografering. Detta inkluderar allt från parlamentsbyggnader till transporter av försvarsmateriel. Insamlingen riktas ofta mot militära förmågor och politiska processer. Senast faktagranskad: 2026-02-03.
- Varför är Ryssland en dominerande aktör i spionerifallen?
- Ryssland är en dominerande aktör i spionerifallen på grund av dess omfattande uppdragsgivning. Två tredjedelar av de granskade fallen hade Ryssland som uppdragsgivare. Aktiviteten har varit särskilt koncentrerad till Baltikum, särskilt Estland. Senast faktagranskad: 2026-02-03.
- När genomfördes analysen av spioneridomar i Europa?
- Analysen av spioneridomar i Europa genomfördes mellan 2008 och 2024. FOI har analyserat 70 fall fördelade på 20 nationer. Studien baseras på öppna källor och intervjuer med åklagare och journalister. Senast faktagranskad: 2026-02-03.
- Vilka drivkrafter ligger bakom spionage enligt FOI?
- Drivkrafterna bakom spionage är främst ekonomiska incitament, ideologi, påtryckningar eller missnöje med arbetsgivaren. Forskarna fann inga fall där missbruksproblematik använts för utpressning. Detta speglar drivkrafterna under kalla kriget. Senast faktagranskad: 2026-02-03.