Sverige kommer att stödja Danmark med militär antidrönarförmåga i samband med veckans toppmöten i Köpenhamn. Regeringen fattade beslutet på fredagen efter en formell begäran från dansk sida.
– Konkret handlar det om ett förbandsbidrag med antidrönarförmåga, så kallad Counter UAS. Förbandet kommer ledas av dansk försvarsmakt och bidra i deras stöd till dansk polis, skrev statsminister Ulf Kristersson på X/Twitter.
Bakgrunden är en rad drönarincidenter i Danmark den senaste tiden, där trafik på flygplatser och vid skyddsvärda anläggningar störts. Även om utredningar pågår ser både Danmark och Sverige allvarligt på utvecklingen.
– Uppdraget handlar i grunden om att värna en allierads och grannes suveränitet och territoriella integritet. Det är också kärnan i Natosamarbetet – att samarbeta och stärka varandra för den gemensamma säkerheten, säger Ewa Skoog Haslum, chef för operationsledningen vid Försvarsmakten, i myndighetens pressmeddelande.
Det svenska bidraget består av system som kan spana efter och verka mot drönare med hjälp av sensorer och störutrustning. Liknande system har nyligen använts i operationen Gotland Sentry och i samband med Flygvapnets Natoinsats i Polen.
Utöver förbandsbidraget har Sverige även lånat ut flera avancerade radarsystem till Danmark. Dessa system, som statsministern beskriver som bland de främsta i världen, skickades redan på torsdagen.
Bakgrunden är flera större möten i Köpenhamn den 1–2 oktober, däribland ett informellt EU-toppmöte om europeiskt försvar och stöd till Ukraina, samt ett möte i den Europeiska politiska gemenskapen med deltagare från totalt 47 länder. På dagordningen står bland annat drönarhot, hybridpåverkan och säkerhetsläget i Europa. I dagarna före mötena har danska Försvaret bekräftat flera observationer av drönare vid militära anläggningar, däribland Flyvestation Skrydstrup och Jydske Dragonregimentets kasern i Holstebro.